Kan stillasittande arbete ge minnesbesvär?
Arbetsmiljö
Finns det ett samband mellan stillasittande arbete och kognitiva problem, som till exempel minnesbesvär. Det är något som Patrik Wennberg, docent i allmänmedicin, håller på att undersöka tillsammans med några forskarkollegor vid Umeå universitet.
Tidigare har mycket forskning och många förändringar som gjorts i arbetet i stor utsträckning handlat om att minska den fysiska belastningen och risken för förslitningsskador. Men nu pekar allt mer på att det finns en hälsofara även i för mycket stillasittande.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
– Yrken med stillasittande blir allt vanligare samtidigt som det saknas kunskap om hur det påverkar hälsan, säger Patrik Wennberg.
Foto: Klas Sjöberg.
Tidigare har han bland annat forskat kring hur risken för hjärtinfarkt påverkas om man går eller cyklar till jobbet istället för att köra bil eller åka kommunalt. Men nu ska han och några andra forskarkollegor undersöka om stillasittande arbete på sikt även kan bidra till att orsaka kognitiva besvär, som till exempel försämrat minne.
– Vi vet att stillasittandet har ökat generellt och framförallt på arbetet. Dels har det tillkommit fler yrken där man sitter, dels blir yrken som funnits längre mer och mer stillasittande. Förhoppningsvis kan vi med det här projektet komma lite närmare möjligheten att formulera gränsvärden för när stillasittande kan utgöra en hälsorisk, förklarar han.
Påverkar blodsockeromsättningen
Ett känt faktum är att stillasittande bland annat påverkar blodsockeromsättningen. När stora muskelgrupper inaktiveras så tar de upp och använder mindre blodsocker. Och störd blodsockeromsättning i form av diabetes ökar i sin tur risken för att utveckla kognitiva problem.
– Det kan vara allt från lindriga minnesbesvär i medelåldern till förhöjd risk att utveckla demenssjukdomar. Vi vill studera kopplingen mellan att sitta stilla mycket och risken att utveckla den här typen av kognitiva nedsättningar. Och vi är främst intresserade av om störd blodsockeromsättning har betydelse för ett sådant samband, säger Patrik Wennberg.
7 000 personer studeras
I projektet analyseras data från Swedish Cardio Pulmonary Bioimage Study (SCAPIS), som är en nationell långtidsstudie av hjärt-kärlsjukdomar samt KOL. I samarbete med en forskargrupp vid Uppsala universitet har Patrik Wennberg och hans kollegor samlat in data på fysisk aktivitet hos 7 000 personer i åldern 50 – 64 år.
– Genom att fästa en så kallad accelerometer på deltagarnas lår har vi kunnat mäta deras rörelser dygnet runt under en veckas tid. Då kan vi se hur aktiv en person är på arbetstid respektive fritid, till exempel om personen cyklar till arbetet eller går i trappor. Framförallt ser vi väldigt väl huruvida man är stillasittande och om man avbryter sittandet för att ta en bensträckare, förklarar han.
Obligatoriska hälsoundersökningar
Forskargruppen har sin bas vid Umeå universitet och något som är unikt för Västerbotten är att medborgarna sedan 90-talet erbjuds obligatoriska hälsoundersökningar vid 40, 50 och 60 års ålder. För de flesta personer som ingår i SCAPIS finns därmed historiska data som visar hur levnadsvanor och fysisk aktivitet sett ur över tid och om man tidigare upplevt minnesbesvär.
Patrik Wennberg har förhoppningen att kunna se om det finns yrkesgrupper där risken är särskilt stor att utveckla störd blodsockeromsättning och minnesbesvär.
– Jag hoppas vi ska bli klara över hur sambanden ser ut mellan stillasittande, blodsockeromsättning och kognitiva problem. Tiden man tillbringar på arbetet är av stor betydelse för folkhälsan, säger han.
Pågår i tre år
Projektet ”Arbetslivets stillasittande och dess betydelse för blodsockeromsättning och kognitiv dysfunktion” startade i juni och pågår i tre år. För finansieringen svarar bland annat Afa försäkring som bistår med 3,5 miljoner kronor.
