Allt för stilla – både hemma och på kontoret
Vi har gått upp i vikt och rör oss mindre till följd av allt hemmajobbande, visar en undersökning. Samtidigt visar en annan att kontoret verkligen inte är en självklart bra arbetsmiljö.
Fysisk aktivitet måste helt enkelt upp på arbetsbordet.
Olika hälsoskattningar har pekat i olika riktning sedan pandemin startade.
I en nyligen publicerad undersökning lät försäkringsbolaget If lät fråga 5 000 personer i de nordiska länderna om hälsan påverkats av pandemin.
Knappt fyra av tio svarade att den påverkats negativt, medan tre av tio pekade åt andra hållet – att den faktiskt påverkats positivt. Hälften säger att de får mindre vardagsmotion, medan tre av tio tvärtom får mer motion än annars. Tre av tio har gått upp i vikt, medan en av tio gått ner. Nästan var femte har ont i kroppen medan en av tio svarar att de inte mår så bra mentalt.
Gå till jobbet en bra trigger?
Det här kommenterar If med att återgången till kontoret kan bli en positiv kick i rätt riktning.
– Det kan för många bli en positiv trigger att komma igång att röra sig, till exempel genom gemensamma träningsgrupper. Att åter få träffa sina kollegor fysiskt kan också vara en friskfaktor för det mentala måendet. Det är såklart extra värdefullt för den som känt sig nere under pandemin, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.
Varannat kontor har brister
Men det ska inte tas för självklart. Det visar en helt annan undersökning gjord av Arbetsmiljöverket. Undersökningen ingår i EU-kampanjen ”Friska arbetsplatser belastar rätt”, som genomförs 2020–2022.
Arbetsmiljöverkat har inspekterat nära 1 400 arbetsplatser, där fokus lagts på risker för långvarigt stillasittande. Inspektionerna resulterade i mer än 600 meddelanden om krav på åtgärder av brister. Nästan hälften av arbetsplatserna, 45 procent, berörs av åtgärdskraven.
– Många tänker inte på att långvarigt stillasittande är en hälsorisk i arbetet som kan orsaka besvär som på sikt kan leda till skador och ohälsa. Höj- och sänkbara bord, bra stolar och andra ergonomiska verktyg har de flesta tillgång till. Ändå är det väldigt få som ser fysisk inaktivitet som en risk som ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Erna Zelmin, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
Detta brister det oftast i
- att undersöka och riskbedöma långvarigt stillasittande arbete
- rutiner för arbetsmiljöarbetet för att säkerställa en bra arbetsmiljö vid arbete som kan innebära långvarigt stillasittande för de anställda
- arbetsgivarens skyldighet att se till att de anställda har kunskaper om rätta arbetsställningar och arbetsrörelser, hur teknisk utrustning och hjälpmedel ska användas, med mera
- handlingsutrymme för de anställda att få in variation och rörelse i arbetet
