Kultur som en del av friskvård kan säkra inkludering – ”Alla går inte igång på gym”

Folkhälsomyndigheten presenterade nyligen en undersökning som belyser kulturens roll för vår hälsa och vårt välbefinnande, och i Finland ingår kulturupplevelser redan i friskvårdsbidraget. I Sverige är den typen av reform endast i idéstadiet, men företag från flera olika sektorer har uttryckt sitt intresse för att implementera kulturbidrag även här.

Ett av dem är förmånsplattformen Epassi.

Företagets vd, Åsa Severgårdh, hoppas att initiativet på sikt kan bli normsättande.

– Vi på Epassi vet att friskvårdsbidraget är en väldigt bra företeelse – både ur arbetsgivarens perspektiv och ett användarperspektiv. Problemet är bara att friskvårdsbidraget är ganska gammalmodigt, det har inte reformerats i samma takt som samhället, säger hon.

Förlegade uppfattningar hämmar utvecklingen

Dels har bidraget samma indexvärde som vid den senaste uppdateringen, vilket var 2018. Maxvärdet på 5000 kronor har alltså varit det samma i snart åtta års tid, vilket enligt Åsa Severgårdh urholkar värdet av bidraget. Dels är synen på vad pengarna kan användas till alldeles för rigid, tillägger hon.

– Det största hälsoproblemet samhället dras med idag är psykosocial ohälsa. Inte minst hos den yngre befolkningen. Om man kan inkludera kultur och andra aktiviteter som motverkar psykisk ohälsa – då får friskvårdsbidraget en mer modern och klok riktning, säger hon, och tillägger:

– Alla går inte igång på tanken av gym, men kulturupplevelser kan också bidra till en mer återhämtad, friskare och mer balanserad individ – fast kanske på ett annat sätt än traditionell träning, säger hon.

Förmånsplattformen Epassi är etablerad i Finland där man alltså redan kan mäta effekter av att inkludera kultur i friskvårdsbidraget. Bland annat ligger användningsgraden av friskvårdsbidraget på 82 procent i Finland, jämfört med i Sverige där motsvarande siffra för det traditionella friskvårdsbidraget är strax under 40 procent.

– När det kommer till företagsledningar och HR-avdelningar i Sverige tror jag att många redan anser att kulturen kan ha en viktig betydelse i friskvården, men att man för att realisera detta behöver få tydliga regelverk för skattefrihet och rapportering, med mera, säger Åsa Severgårdh.

Stora frågor som kräver svar

Vilka är då utmaningarna i en breddning av friskvårdsbidraget? Enligt Severgårdh handlar det främst om att skapa en ny syn på vad både hälsa och kultur är.

– Hur ska man definiera och standardisera vad som räknas som kultur, och hur skapas processer för att hantera den vertikalen? Vilka aktiviteter ska få ingå och hur ser man till att vissa grupper inte särbehandlas eller missgynnas i den omställningen? Det krävs en diskussion som innefattar såväl allmänheten som myndigheter och lagstiftare för att besvara detta, säger hon.

Vad kan Sverige lära sig av Finland som har kommit långt i det här arbetet?

– År efter år skattas Finlands invånare som världens lyckligaste folk. Jag tror att deras förmåga att koppla ihop fysisk, mental och kulturell hälsa är en del av förklaringen till den statistiken. Ett brett utbud av friskvårdsalternativ skapar en större inkludering i samhället och stärker dessutom både individen och kultursektorn.