Niondeklassare förbättrade sina resultat

Enligt Skolverkets nya statistik har behörigheten förbättrats i alla elevgrupper. Av de drygt 114 000 elever som gick ut årskurs 9 i våras var 85,6 procent behöriga till något av gymnasieskolans nationella program jämfört med 84,3 procent året innan.

Andelen behöriga flickor ökade med 1,1 procentenheter till 87,0 procent och andelen behöriga pojkar med 1,5 procentenheter till 84,3 procent jämfört med läsåret innan.

– Att flickor generellt presterar något bättre än pojkar har varit konstant under en lång tid och mönstret ser likadant ut i andra länder. I Sverige har skillnaderna minskat och pojkarna har förbättrat sina resultat flera år i rad, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i en kommentar.

Socioekonomisk bakgrund

Fortfarande är dock skillnaderna i resultat stora beroende på elevernas socioekonomiska bakgrund. Det som har betydelse för behörigheten är bland annat migrationsbakgrund och hur länge en elev gått i svensk skola.

• Svensk bakgrund: 91 procent.
• Utländsk bakgrund född i Sverige: 85 procent.
• Invandrat före ordinarie skolstart: 85 procent.
• Invandrat under årskurs 1 – 5: 68 procent.
• Nyinvandrad (årskurs 6 – 9) och okänd bakgrund: 32 procent.

– Skolorna behöver utveckla arbetet med att organisera och bedriva en undervisning som gör att fler elever som kommit sent in i det svenska skolsystemet lämnar grundskolan med behörighet att studera vidare. Det är av stor betydelse för eleverna själva, men också för samhället och för integrationen, säger Peter Fredriksson.

Men oavsett hur elever kategoriseras, utifrån kön eller migrationsbakgrund, är det ändå föräldrarnas utbildningsnivå som har störst betydelse för resultaten. 93 procent av eleverna vars föräldrar har eftergymnasial utbildning är behöriga jämfört med 77 procent av eleverna vars föräldrar har högst gymnasieutbildning. Samma mönster återfinns även i internationella studier.

– Skillnaderna i Sverige utifrån elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt orimligt stora. Att bryta detta mönster och förbättra resultaten för de mindre resursstarka eleverna är den svenska skolans största utmaning, säger Peter Fredriksson.

Annorlunda vårtermin

För grundskolan blev det en annorlunda vårtermin i flera avseenden. Även om utgångspunkten var att fortsätta bedriva undervisning i skolans lokaler var frånvaron bland både elever och lärare något högre än tidigare år. Dessutom ställde Skolverket in de nationella proven på grund av den osäkra situationen och lärarna fick använda sig av andra underlag för att bedöma elevernas kunskaper.

– Vi vet att det finns en del problem med betygsättningen och att den inte är helt likvärdig. Men det finns ingen anledning att tro att lärares förmåga att sätta betyg skulle ha blivit sämre under våren, säger Peter Fredriksson.

Med behörighet till gymnasieskolans nationella program avses behörighet att söka till ett yrkesprogram, som kräver minst antal godkända betyg. Kraven för att vara behörig till ett yrkesprogram är godkända betyg i minst åtta ämnen. För att vara behörig till högskoleförberedande program krävs godkända betyg i minst 12 ämnen.