Ny forskning: Så finansierar staten ojämställdhet genom entreprenörskap

Att 70 procent av alla företag startas av män är ingen nyhet. Inte heller att en ännu större andel av investeringarna går till bolag som startas av män. Detta trots insatser för att få fler kvinnor av starta eget.

Det som däremot ingen riktigt tittat på tidigare är hur policyreformer för entreprenörskap påverkar den som lever med entreprenören.

– Jag började fundera på det under min föräldraledighet och insåg att vi gör jättemycket bra saker, men när det kommer till just det här kan vi bli mycket bättre. Men det finns ingenting i forskningen som kan vägleda oss i det arbetet. Det är ingen som intresserat sig för hur reformer för hur man ska bedriva företag påverkar kvinnor, säger Matilda Eriksson, som nyligen disputerat på Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet.

Breddar bilden

Avhandlingen bygger på djupintervjuer med tolv kvinnor som lever med entreprenörer och en granskning av de reformer som styr arbetet med att främja entreprenörskap. Kvinnornas berättelser ger en bredare bild av entreprenörskapet än det som annars skildras i termer av den hårt arbetande företagaren.

I den breddade bilden visar det sig att företagsdrömmen ofta bygger på att familjen under startfasen kan leva på kvinnans lön och att hon är den som tar huvudansvar för hem och barn – och ibland även går ner i arbetstid – för att mannen ska kunna fokusera på företagsbygget.

Råd som drabbar partnern

Matilda Eriksson har själv tio år som projektledare vid Västerås Science Park bakom sig och känner väl till hur innovationshubbarna resonerar.

– När man jobbar med bolagen i innovationssystemet är uppdraget är att skydda företagen och få dem att växa. För att skydda dem är det inte helt ovanligt att man rekommenderar företagare, både kvinnliga och manliga, att göra sina aktier till enskild egendom. Men det kan få ganska stora konsekvenser. Det är en svår fråga, men det är ett faktum att många män av offentliga aktörer rekommenderas att göra sina aktier till enskild egendom.

Kvinnan första investeraren

Varför spelar det roll? Ur företagets synvinkel kan det vara tufft att vid en eventuell skilsmässa få en delägare som kanske inte alls delar vd:s mål. Samtidigt kan kvinnan gå helt lottlös, trots att hon gjort avgörande investeringar i företaget i form av både pengar och tid.

– Nej, du kanske inte vill ha med henne i företaget. Men vad innebär det för den som gjort så mycket för att få det att funka? Kvinnorna i min studie har investerat i de här företagen långt innan några offentliga aktörer eller riskkapitalister har vågat gå in.

Reformer behöver vidgas

Matilda Eriksson berättar om en bekant som drev frågan till sin absoluta spets och begärde att få bli delägare.

– Maken sa nej med motiveringen ”varför då, du jobbar ju inte i företaget?”. Då sa hon att hon ville att vårdnaden om dottern skrevs över helt på henne, men hänvisningen ”du jobbar ju inte här hemma”.

Matilda Eriksson skrattar och konstaterar att det funkade. Paret är alltjämt gifta, delar vårdnad om dottern och är båda delägare i bolaget. Själv skulle Matilda vilja vidga policyreformerna för att anpassa dem bättre efter verklighetens entreprenörskap.

Inte bara en individ

– I policyreformerna för de offentliga aktörerna beskrivs entreprenörskap som något som drivs av en individ i det publika, medan kvinnorna beskriver en kollektiv insats i det privata. Att vidga entreprenörskapet är inte bara för jämställdhetens skull utan även för bolagens. Tidigare forskning visar att om man vill bygga hållbara ”familjeföretag”, måste man se familjen och företaget som två interagerande system. Nu har vi skilt dem från varandra. Men hur ett bolag utvecklas är ofta beroende på vilket stöd företagaren har från sin familj. Både i termer av tid och pengar.

Ju mer tid entreprenören själv lägger på att ta hand om familj och barn, desto sämre livslängd för företaget. Det gäller både män och kvinnor, slår Matilda Eriksson fast. Om partnern tar det övergripande ansvaret på hemmafronten gynnas tvärtom bolagets tillväxt.

Problematisera mer

Ojämställdhet lönar sig alltså. Åtminstone för ena parten.

– Det spelar ingen roll vad man kommer överens om i affärsplanen, om man sedan kommer hem till familjen och det inte funkar där. Jag säger inte att familjen ska vara en del av hela affärsutvecklingsprocessen, men man skulle kunna vinna både affärs- och familje-/jämställdhetsmässigt på att involvera familjen mer, säger Matilda Eriksson och fortsätter:

– Att kvinnan har en mer ”traditionell” roll än mannen är ur ett jämställdhetsperspektiv inte anmärkningsvärt i sig. Det anmärkningsvärda ligger snarare i att många män – med statens stöd – kan bygga upp ett företag där kvinnans villkor lämnas helt oproblematiserade i de reformer som syftar till att främja entreprenörskap och jämställdhet.

Läs avhandlingen här.