Inga produkter i varukorgen.
Personcentrerad vård ökar patientsäkerheten
Förbättringsarbete Forskningsstudier visar att personcentrerad vård ger friskare patienter, minskade kostnader och kortare vårdtid.
Nils Lynöe, professor i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, har i en studie om personcentrerad vård tittat på 6 000 långtidssjukskrivna personer och i vilka situationer de kände sig respekterade. Av de 6 000 personerna ansåg 4 500 att de blivit positivt bemötta inom vården, och 4 000 av dem kände sig respekterade. Respektfullt bemötande definierades genom att personerna kände att de blivit lyssnade på, att de fått svar på sina frågor och att de blivit tagna på allvar. 1 500 personer kände att de fått ett negativt bemötande och 1 100 personer kände sig kränkta av vården.
– Studien visar ett tydligt samband mellan de som blivit positivt bemötta och återgång till arbete. Hade personerna även blivit respektfullt bemötta inom vården var sambandet än tydligare, berättar Nils Lynöe.
Personcentrering beskrev de i studien som att läkaren skulle lyssna på patienten i två minuter utan att avbryta.
– Studier visar att patienterna blir avbrutna efter bara 30 sekunder, påpekar Nils Lynöe.
Läkaren skulle bejaka det patienten berättade och sammanfatta det för att de sedan tillsammans skulle samråda och komma överens om behandling.
Patientsäkerheten ökar
Nils Lynöe berättar att personcentrerad vård inte bara har visat sig ha positiva effekter på återgång till arbetet. Det visar också att patienterna känner sig tagna på allvar, mer delaktiga och respekterade. Dessutom ökar patientsäkerheten och risken för misskommunikation minskar. Även risken för missdiagnostik minskar och patienten tar större ansvar, exempelvis för att ta sin medicin.
– Det finns flera felaktiga föreställningar om personcentrerad vård, att det tar för lång tid och att patienten får för stort utrymme och vårdpersonalen reduceras till expediter, konstaterar Nils Lynöe.
Språkets makt
Det pratas allt mer om personcentrerad vård men Kerstin Ulin, forskare vid Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, anser att en stor förändring som krävs för att nå personcentrerad vård är sättet vi pratar på, att gå från vad till vem.
– Vi behöver utgå från att det är en person med en sjukdom och inte sjukdomen i en person, exempelvis prata om Kerstin med astma, inte astmatikern Kerstin. Språket har stor makt och om vi förändrar detta tror jag vi automatiskt kommer att fokusera mer på personen, säger hon.
