Inga produkter i varukorgen.
Pricka rätt med tjänstelogik
Kvalitet Den offentliga förvaltningen står inför stora utmaningar där mer fokus behöver läggas på värdeskapande. Här kan tjänstelogik vara svaret.
Tillämpning av tjänstelogiken visar, enligt boken, att bristerna ofta handlar om att den systemsyn som Deming poängterade redan för 30 år sedan saknas.
Sektorsindelningen från regeringen och nedåt är en byråkratisk funktionsindelning, där fokus lätt blir på den egna funktionen och leder till att enskilda delar suboptimerar det totala värdeskapandet. De offentliga förvaltningarna utgör tjänstesystem i sig, men de är också del av större tjänstesystem. Samverkan mellan funktioner kan vara ett sätt att med hängrännor överbrygga de stuprör som formar vår offentliga förvaltning.
För att tydliggöra medborgarens verklighet behövs också innovativa metoder som vidgar vyerna – att på något sätt ställa sig i medborgarens skor för att själv uppleva hur värdeskapande går till.
Framför allt är det viktigt att styrningen utgår från systemanalyser istället för enskilda mätetal som ryckts ut ur sitt sammanhang. Innovationsrådet har antytt hur ett systemsynsätt kan ligga till grund för styrningen, men politisk vilja tycks saknas.
Boken ger en bra och intressant bild över möjligheter och svårigheter i dagens offentliga förvaltning när det gäller att skapa värde för medborgarna. Boken hade tjänat på ändå fler konkreta exempel för att kompensera ett bitvis lite tungt forskarspråk och jag ser inte nyttan av sammanfattningar efter de i regel korta kapitlen.
Fakta
Tjänstelogik för offentlig förvaltning – en bok för förnyelsebyråkrater.
Författare: Johan Quist & Martin FranssonFörlag: LiberISBN 978-91-47-11684-3
Fakta
Plus och minus
+ Ger en bra bild över den offentliga sektorns svagheter vad gäller verksamhetsutveckling+ Ger en översiktlig bild över hur tjänsteforskningen ser på värdeskapande+ Boken lyfts av konkreta exempel och metaforer – men de hade gärna fått vara ändå fler– Onödiga sammanfattningar efter varje kapitel– Ordvalen känns inte alltid lyckade. Varför ”dysfunktionell” istället för ”inte fungerande” och varför använda ordet ”hen”?
