Psykologiskt kapital bygger motståndskraftiga företag

Det besläktade fenomenet psykologisk trygghet har det skrivits spaltmeter om men begreppet psykologiskt kapital är inte en tiondel så pass uppmärksammat. Det tycker Stefan Söderfjäll är lite märkligt, då det sistnämnda begreppet är avsevärt mycket mer beforskat än det förstnämnda. Söderfjäll är doktor i psykologi, författare och föreläsare, och han har bestämt sig för att sätta psykologiskt kapital på kartan en gång för alla.

– Jag märker att det sakta men säkert har börjat ske en islossning kring psykologiskt kapital, och det glädje mig oerhört, för det kan göra en påtaglig positiv skillnad för människor i arbetslivet.

Varför är det då sa pass viktigt anser han?

– Man kan se på psykologiskt kapital som en energipool som man ständigt måste se efter för att den inte ska gå tom. Det kan läcka ut innehåll och det kan fyllas på, det gäller att veta vad som ger plus respektive minus, säger han och tillägger:

– Konfliktartade relationer, möten som inte ger någon nytta och stress är exempel på sådant som gör att det läcker. Känsla av meningsfullhet och goda sociala relationer är faktorer som fyller på poolen.

Det kan låta som självklarheter men Stefan Söderfjäll vet att långt ifrån alla verksamheter arbetar aktivt med att höja kapitalet. I ett tidigt skede leder detta endast till gnissel, men efterhand blir organisationen mindre och mindre resilient och hållbar. Ett företag som har högt psykologiskt kapital har avsevärt högre överlevnadschans vid en kris, förklarar han, något som exempelvis visat sig under pandemin.

– Det är otroligt viktigt att kunna känna hoppfullhet när man står inför en stor utmaning. Det säger sig självt att den som i stället fastnar i negativa tankar eller ältande inte klarar sig lika bra.

Stefan Söderfjäll har tagit fram ett utbildningsprogram som olika typer av verksamheter kan gå för att höja det psykologiska kapitalet. Inledningsvis inventeras utgångsläget med hjälp av ett frågeformulär. När svaren har analyserats skapar medarbetarna en egen utvecklingsplan utifrån deras individuella resultat.

– Vi har sett att när människor aktivt börjar arbeta med att höja det psykologiska kapitalet minskar deras avslutsintentioner, det vill säga de funderar i lägre utsträckning på att säga upp sig, säger han.

Handlingsplanen för att stärka det psykologiska kapitalet utgår från individuella och gemensamma reflektioner av lägesebilden.

– Det kan bli rent existentiella samtal. Vad är på riktigt viktigt för mig i min roll på min arbetsplats? Hur skulle jag kunna forma min tillvaro så att värderingarna säkras? Och vad skulle jag behöva för att i större utsträckning känna att jag utvecklas på jobbet?, säger han.

Inte sällan ser de som inventerar verksamheten att det psykologiska kapitalet är tätt sammanflätat med det sociala kapitalet.

– De relationer vi har med andra människor kan antingen höja eller sänka det psykologiska kapitalet. Dåliga relationer blir som en kran som riskerar att tömma ut allt kapital. Goda relationer fyller på, så se över och jobba med nätverket för att säkerställa att det höjs snarare än sänks där.

Nyckelorden för att lyckas med kapitalhöjningen är att stanna upp, reflektera och dela med sig av sina insikter till andra. Stefan Söderfjäll ser att intresset för fältet ökar, men förklarar att det ofta tyvärr redan är de som har en förförståelse för ämnet som är mest motiverade.

– Jag hoppas kunna väcka fler personer som ännu inte har upptäckt värdet av psykologiskt kapital, och som ännu inte känt att de vågar satsa på detta. Ofta är det de som behöver det som mest.