Vi hör ofta myndigheters verksamhetsledare klaga på att de statliga anslagen inte täcker kostnadsökningarna. Och så är det, slår en ny granskning av Riksrevisionen fast. Den så kallade pris- och löneomräkningen innehåller nämligen ett produktivitetsavdrag på cirka 0,6 procent. Avdraget innebär sparar i snitt en miljard åt staten varje år.
Syftet med upplägget är att sporra myndigheterna till effektiviseringar.
Men vad innebär det i praktiken för myndigheterna vars anslag skärs ner? Jo, enligt Riksrevisionen fungerar det ungefär som det är tänkt. Man ser inga betydande negativa konsekvenser vad gäller möjligheten att utföra sina uppdrag eller rekrytera. Något som man befarat tidigare, skriver Riksrevisionen i ett pressmeddelande.
Oförutsägbara nedskärningar
De myndigheter som ingår i granskningen är dock inte självklart obekymrade. Flera anger att omräkningen sker på ett sätt som försvårar långsiktig planering. Här kommer Riksrevisionen med nya rekommendationer till regeringen.
– Möjligheterna för pris- och löneomräkningen att bidra till hushållning med gemensamma resurser skulle sannolikt öka om myndigheterna hade full insyn i hur systemet fungerar och vilka konsekvenser det har för deras ekonomi, kommenterar Bengt Lewin, projektledare för granskningen.
De myndigheter som har lättast att hantera nedskärningarna är de som finansierar verksamheten med avgifter på något sätt. De som lever helt på anslag får det tuffare, visar granskningen. Även här kommer Riksrevisionen med rekommendationer till regeringen.
Riksrevisionens rekommendationer
- Förtydliga regeringens förväntningar på myndigheterna, till exempel genom att
◦ ange produktivitetskravet per myndighet i regleringsbreven
◦ klargöra syftet med pris- och löneomräkningen i myndighetsdialogerna. - Förbättra transparensen i redovisningen till riksdagen genom att redovisa produktivitetsavdragets budgeteffekt i budgetpropositionerna.
- Utred förutsättningarna för att införa ett produktivitetskrav även på avgiftsfinansierad verksamhet.