Inga produkter i varukorgen.
Stort intresse för undervisningsrapport – ”Reaktion på svensk skolkultur”
Forskning
Nästan 12 000 nedladdningar på en dryg månad – experten Mats Rosenkvist ser responsen på undervisningsrapporten som en reaktion på den kultur som råder i svensk skola.
– Vi tittar inte på undervisningen och vad den leder till.
Foto: Adobe Stock, Privat
Strukturerade observationer av svenska lärares undervisning har gjorts i drygt 50 år, men nu kan den svenska undervisningen möjligtvis få sig en skjuts på grund av rapporten Undervisning med uppseendeväckande brister: så blev den signifikant bättre. Kort efter att rapporten publicerades intervjuade Kvalitetsmagasinet Mats Rosenkvist, en av experterna och forskarna, som då beskrev resultaten som anmärkningsvärda. Men det är inte bara resultaten i sig som kan upplevas vara anmärkningsvärda – utan även mottagandet. Sedan publiceringen den fjärde juni 2024 har rapporten laddats ned 11 652 gånger på forskningsplattformen Diva.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Mats Rosenkvist berättar att kommuner har hört av sig och undrat ifall han och kollegorna kan hjälpa dem förbättra deras undervisning. Han ser den gångna månadens stora respons som en reaktion på svensk skolkultur.
– Vi har i skol-Sverige historiskt sett inte tittat på undervisningen och vad den leder till. Det finns data om skolresultat, men svensk skola har inga data om kärnprocessen, det vill säga processen som leder fram till skolresultaten, säger Mats Rosenkvist.
Han betonar faktumet att lärarstudenter får lära sig att man kan undervisa på olika sätt, och att varje lärare själv bestämmer vad som känns bäst för en själv och eleverna – när det själva verket finns forskning som visar att vissa sätt är mer framgångsrika än andra.
– Samtalet har utgått från lärarens eget intresse, säger han.
”Från behöriga till skickliga lärare”
I korta drag menar Mats Rosenkvist att han tillsammans med Marcus Samuelsson, Bernt Friberg, Urban Hansson och Joakim Samuelsson har gjort något som sällan görs i dagens skola; effektmätningar.
– Mellan 2018 och 2022 distribuerade Skolverket 22 miljarder kronor för en mer likvärdig skola, men Skolverkets tidigare generaldirektör konstaterade att Skolverket vet inte vad pengarna faktiskt ledde till, säger Rosenkvist.
Med en serie på 504 lektionsobservationer från 30 olika skolor och en workshop som flyttar fokus från det individuella lärandet till det kollektiva lärandet, hoppas Rosenkvist att svenska skolan kan ta sig ur ”abstraktions- och känslodiket”.
– Om några år har vi förhoppningsvis flyttat ambitionerna från att ha behöriga lärare till att ha skickliga lärare. Idag får inte alla lärare möjlighet att befinna sig i ett meningsfullt sammanhang där de kan utvecklas i sin yrkesroll, säger Mats Rosenkvist.
Från bedömningsoro till utvecklingsglädje
I undervisningsrapporten visar forskarna inte bara hur undervisning med enkla medel kan bli signifikant bättre, utan också att lärare som har observerats upplever metoden som positiv.
Vilket resultat är ni mest ”nöjd” över?
– Det är väldigt positivt att se att lärarna vill utvecklas, att de känner sig sedda och att de uppskattar metoden. Det hela handlar om att få läraren att känna att den äger frågan, och att gå från bedömningsoro till utvecklingsglädje.
Det är just det som Mats Rosenkvist och hans kollegor vill bidra med i sin forskning. Han pratar om rektorer och skolchefer som i decennier inte har rustats till att ta ansvar för lärares utveckling, men att de förhoppningsvis ska bli tryggare med att skapa utvecklingsglädje, för skolans skull.
– Vi vuxna är inte annorlunda än barn, vi behöver bli sedda och bekräftade för att utvecklas, säger Mats Rosenkvist.
Läs rapporten här.
