Lärare ser SKA som en hämmande plikt – ny studie visar skepsis mot Skolverket

Intervjupersonerna i Ebba Lawessons studie vittnar om att direktiven från Skolverket stjälper snarare än hjälper, då de upplevs som irrelevanta och otydliga och stjäl fokus från skolans kärnverksamhet. Intervjupersonerna utgörs av sju lärare vid en kommunal skola som har arbetat som behöriga lärare mellan 11 och 37 år.

– Uppenbarligen är det något som brister, när de som skapar riktlinjerna tror att de gör något som är hjälpsamt för praktikerna, men praktikerna tycker att myndigheten skapar något som är belastande, säger hon.

Lärare lyssnar på lärare

Enligt Ebba Lawesson är New public management-trenden en viktig del av förklaringen. I stället för att professionen sitter på ledarpositioner och är delaktiga i att ta fram mål, är det sedan skolans decentralisering på 90-talet helt andra yrken som gör detta.

– Lärarna uttrycker att det främst är de höga kraven på dokumentation av det systematiska kvalitetsarbetet som skapar en stress. Det som verkligen stärker kvaliteten är det kollegiala lärandet man har i samtal och möten med kolleger, säger hon.

Lärare efterfrågar alltså mer tid till utvärdering och analys, medan Skolverket främst verkar fokusera på måluppfyllelse. Intervjupersonerna i studien beskriver SKA-tillfällena som ett ”alibi-arbete”. Något som bedrivs för att det är ålagt dem, inte för att det gör nytta för eleverna.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att lägga om sin verksamhet för att bland annat stärka lärarrollen, ett omtag som börja gälla 2025. Det är ett omtag som har kritiserats kraftigt av lärarkåren, då det fortfarande inte baseras på kunskap från människor som arbetar med att undervisa skolelever.

Ebba Lawessons tror att en organisering av arbetet där lärarna ger mer utrymme att påverka kan leda till mindre tvivel kring huruvida systematiskt kvalitetsarbete gynnar verksamheten.

– Poängen är att arbetet behöver utgå från lärarnas egna upplevelser och erfarenheter, säger hon.

Felanvändning av begrepp

Ett annat problem som lärarna vittnar om är semantiska missförstånd som leder till försämrade undervisningsmöjligheter. Ett sådant exempel är när Skolverket pratar om likvärdighet, när det egentligen är likriktighet som åsyftas.

– Detta då myndigheten verkar förutsätta att alla lärare har samma möjligheter att arbeta likadant. Som en av mina informanter uttrycker det: läraryrket är ju ett kreativt yrke som bygger på pedagogisk fingertoppskänsla. Man har olika sätt att lära sig och olika sätt att undervisa, säger hon.

Detta synsätt, att bortse från professionellt omdöme, kopplar Ebba Lawesson återigen ihop med New public management. Så hur ska man skapa bättre förutsättningar för SKA? Jo, genom att lita mer på professionen.

– Annars blir det som sagt brist på motivation hos de som faktiskt är där för att utföra arbetet, säger hon.

Vad utgör hög kvalitet?

Informanterna i studien lyfte också fram Skolverkets syn på vad som utgör kvalitet som ett avgörande problem.

– Jag frågade lärarna vad de själva anser är kvalitet. Då pratade de dels om måluppfyllelse, men framförallt om att hjälpa eleverna nå målen utifrån mjuka värden. När man läser Skolverkets riktlinjer får man lätt en bild av att fokus endast ska ligga på hårda värden, som betyg, resultat och meritvärden, säger hon.

Ebba Lawesson är ödmjuk inför att det inte går att dra generaliserande slutsatser utifrån hennes forskning, på grund av det småskaliga urvalet.

– Det vore jätteintressant att göra den här typen av studie på flera verksamheter. Inte minst eftersom det var överraskande för mig att alla som jag intervjuade faktiskt var negativt inställda till hur SKA är utformat i dag. De ville gärna ta till sig nya konstruktiva arbetssätt, men de ansåg inte att det här arbetssättet utvecklade kärnverksamheten, avslutar hon.