Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Svenska kommuners EU-projekt framgångsrika – men kortsiktiga

Offentlig verksamhet Svenska kommuners EU-finansierade projekt är framgångsrika – men kortsiktiga. När pengarna är slut tar också insatserna slut, enligt en rapport av Mats Fred, forskare vid Malmö universitet.

Svenska kommuners EU-projekt framgångsrika – men kortsiktiga
Mats Fred, Malmö universitet. Foto: Daniel Harju.

Att söka EU-stöd är en del av vardagen för svenska kommuner. Sedan Sverige gick med i EU har unionens totalt cirka 350 olika fonder och program finansierat ett stort antal projekt, varav många på kommunal nivå. Enbart sedan 2007 har kommunerna fått cirka 11 miljarder kronor från de fyra största fonderna.

Men hur framgångsrika är projekten? Vilka effekter ger de på lång sikt?

Mats Fred, postdoktor och forskare på Malmö universitet har på uppdrag av Sieps (Svenska institutet för europapolitiska studier) analyserat den påverkan som projekten har på lång sikt – bortom de direkta, kortsiktiga resultaten.

Rapporten bygger till viss del på slutsatserna i hans avhandling ”Projectification – The Trojan horse of local government”, som handlade om svenska kommuners projektorganisering, som han lade fram för ett par år sedan.

30-tal EU-fonder

Ingen svensk myndighet eller organisation har i dag någon samlad bild av kommunernas EU-finansierade projekt. Men de efterforskningar som Mats Fred gjort via olika källor visar att det handlar om ett 30-tal EU-fonder som är mest frekventa för svenska kommuner.

– Förutsättningen för att en kommun ska beviljas EU-medel är att projektet ligger utanför ordinarie verksamhet och bidrar till något nytt. Detta sätter begränsningar för vad kommunerna kan söka finansiering för, förklarar han.

I rapporten konstaterar Mats Fred att projekten i stor utsträckning kan betraktas som framgångsrika – åtminstone på individnivå. Många av projekten är inriktade på att skapa sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Och för dem ger projekten avsett resultat. Många projekt till och med överträffar sina satta mål.

Långsiktiga effekter

Men de långsiktiga effekterna är däremot begränsade. När projektpengarna är slut tar också insatserna som regel slut – trots att orsakerna till problemen och behoven i de aktuella målgrupperna kvarstår.

– Projekten är inte avsedda som tillfälliga, enskilda insatser, utan som en del av samhällsutvecklingen. Tanken är att de ska bidra till nya lärdomar och organisatoriska strukturförändringar som reducerar problematiken på lång sikt. Men i den bemärkelsen är effekterna begränsade, konstaterar han.

Mats Fred vill för den skull inte betrakta EU-medlen till svenska kommuner som slöseri och bortkastade pengar. Projekten skapar sysselsättning och ger värdefullt stöd till enskilda individer. Men risken finns att kommunerna börjar om och om igen i nya snarlika projekt, utan att man går till botten med problemen och genomför nödvändiga strukturförändringar.

Svår balansgång

– Det som behövs är att projekten knyts närmare komplexiteten i den ordinarie verksamheten, utan att för den skull finansiera ordinarie verksamhet – en svår balansgång som ändå är nödvändig för att öka lärandet och förändra strukturerna, säger han.

I rapporten lyfter Mats Fred också fram tendensen att kommuner hoppar på EU-projekt för att möjligheten finns eller för att någon tjänsteperson eller konsult driver frågan. Det kan bli på bekostnad av mer strategiska satsningar.

– Risken är att kommuner gör val utifrån tillgängliga projektidéer och finansiering, snarare än specifika, lokala problem, säger han.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.