Trubbel i infrastrukturen – marknadskontrollen hinner inte med

I Sverige är Swedac samordnare av marknadskontroll sedan 1994, vilket gör myndigheten till en av den svenska kvalitetsinfrastrukturens viktiga institutioner. Tillsammans med 17 myndigheter arbetar de för att produkter ska uppfylla krav på säkerhet och kvalitet.

Men uppdraget har visat sig bli svårare att klara av på senare år, särskilt på grund av den växande e-handeln och den snabba AI-utvecklingen.

– Det har exploderat. Det är en otrolig mängd varor som kommer in från stora internationella plattformar. Importen av paket till ett värde av under 150 euro har fördubblats mellan 2023 med 2024, säger Anette Arveståhl som är avdelningschef för juridik och handelsfrågor på Swedac samt ordförande i marknadskontrollrådet.

Under 2024 importerades 4,6 miljarder lågprispaket till EU, det vill säga tolv miljoner paket om dagen, visar siffror från EU-kommissionen.

– Det mesta kommer in via Belgien, Tyskland, Frankrike och Nederländerna. Jag vet inte hur mycket som kommer in via Sverige, men oavsett är paketen svåra att kontrollera på grund av den enorma mängden, säger Anette Arvetståhl.

Hände i samband med pandemin

Utmaningarna med e-handel började ge sig tillkänna under 2014 – men det var i samband med pandemin som EU fick sig en ordentlig smocka, eftersom den ändrade privatpersoners köpmönster. Enligt EU-kommissionen handlar 70 procent av alla européer regelbundet på nätet idag. Och många handlar från plattformar som säljer icke överensstämmande produkter.

– Exempel på brister kan vara att produkterna innehåller otillåtna kemikalier eller elartiklar som inte är säkra att använda. Många gånger saknar produkterna den dokumentation som krävs för att visa att de uppfyller kraven. Vi ser att konsumenter vet att produkterna har brister, men eftersom varorna är så billiga så köps de ändå, säger Anette Arveståhl.

Denna beteendeförändring leder till flera problem:

• Produktsäkerheten försämras eftersom kontrollorgan saknar kapacitet att stoppa olagliga eller osäkra produkter från att importeras
• Import av billiga varor som inte lever upp till EU-krav snedvrider konkurrensen när laglydiga företag förlorar kunder
• Importerade lågprisvaror har ofta en större klimatpåverkan än varor som producerats inom EU:s gränser

DSA tros kunna hjälpa

Swedac och de 15 andra myndigheterna som ansvarar för svensk marknadskontroll har samma verktyg som övriga EU när de arbetar med marknadskontroll.

Det är i dagsläget svårt att driva ärenden mot aktörer såsom lågprisföretagen Shein eller Temu, berättar Swedac, eftersom det saknas rättsmedel mot företag utanför EU:s gränser.

– Skulle vi lägga en sanktion på dem så kan vi inte driva igenom den med våra traditionella marknadskontrollmetoder.

Den ökade e-handeln oroar flera branschorganisationer i Sverige, så till den grad att ett rundabordssamtal hölls i början av februari. Tillsammans med civilminister Erik Slottner och statssekreteraren Sara Modig pratade representanter från myndigheter, organisationer och företag inom detaljhandeln samt konsumentföreträdare om problemen med e-handelsplattformar utanför EU.

– De pratade om kostnaden som seriösa näringsidkare betalar, till skillnad från oseriösa, för att följa lagar och regler, säger Arveståhl.

Alltså att det inte lönar sig att sköta sig, eller?

– Precis. De som inte lever upp till EU-krav kan sälja sina produkter mycket billigare. Svensk Handel hävdar att 40 procent av en seriös aktörs pris är kostnad för att uppfylla krav, säger Anette Arveståhl.

Förra året gjorde Swedac en analys av den svenska kvalitetsinfrastrukturen, och även då tydliggjordes näringsidkares oro kring EU-krav och kostnaderna de medför.

– En del entreprenörer ger upp, och det är bekymmersamt om man vill öka konkurrens- och innovationskraft, säger Arveståhl.

Men hon och kollegan Robin Lundgren tror att The Digital Services Act, DSA, kan vara ett sätt att minska problemen. Enligt myndigheten PTS kan DSA-reglerna stoppa olagligt innehåll på sociala medier, sökmotorer och andra sajter genom att göra det möjligt för användare att anmäla olagligt innehåll. Onlineplattformerna måste också ha rutiner för att ta hand om klagomålen.

– DSA kommer inte bara hjälpa till att ta bort olagliga produkter från marknaden. Den gör också så att de som snedvrider konkurrensen försvinner, säger Robin Lundgren som är utredare på Swedac.

– Det pågår just nu ett DSA-ärende hos EU-kommissionen mot Temu, och vi vet att man även intresserar sig för liknande plattformar, berättar Anette Arveståhl.

Robin Lundgren tycker också att den nationella marknadskontrollstrategin gör gott.

– Vi har en gemensam riktning tack vare den. Samarbetet mellan myndigheterna och Tullverket har förstärkts, vilket är positivt. Det stoppas fler produkter än tidigare. Vi har kort och gott fått en mer enhetlig bild av marknadskontrollen i och med strategin.

Myndigheterna kämpar om resurser

Men teknikutvecklingen och e-handeln utvecklas i en allt snabbare takt, så marknadskontrollen är långt ifrån att komma i kapp. Just nu håller EU på att försöka lista ut hur tillsynen av nya produkter ska ske.

– Hur gör man till exempel tillsyn på en AI? Det är en fråga hela EU brottas med, säger Anette Arveståhl.

Dock är de flesta problemen inom marknadskontroll gemensamma, och inte isolerade till Sverige. Det är i för sig en klen tröst, kan Arveståhl och Lundgren från Swedac tycka, men de gläds åt att branschorganisationer som vanligtvis inte gillar tillsyn ändå är ivriga efter mer marknadskontroll.

– Uppmärksamheten på marknadskontroll som verktyg är stor, vilket förhoppningsvis gör det lättare för kontrollmyndigheterna att lägga mer resurser på just denna fråga, säger Arveståhl.

Hur påverkas marknadskontrollen av den minskade budgeten eller kompetensbristen som finns hos flera myndigheter?

– Det är ju en utmaning. Vi arbetar med att hitta nya lösningar för att göra tillsynen effektivare och ha resurser för att handlägga ärenden, samtidigt som man kämpar med budgeten. Det är inte helt lätt.

Vad kan vi vänta oss av nästkommande nationella strategi för marknadskontroll?

– Underlaget ska in till regeringen under september månad. Den kommer nog att se lite annorlunda ut, men vi får se. När vi skrev underlaget till nuvarande strategi så var e-handeln inte ett lika påtagligt problem, avslutar Anette Arveståhl.