På Skaras busstation finns en karta över tätorten. Man ser alla villor och flerfamiljshus, Skara Domkyrka, grönområden och handelsområden. Allt ser ganska vanligt ut – förutom i hörnet längst ned till vänster – för där hittas en byggnad som är bra mycket större än något annat i hela Skara. Med en omkrets är två och en halv kilometer och tre våningar är denna koloss ett centrallager till ett av Sveriges största familjeföretag – nämligen Jula. Här hittas allt möjligt som lågprisvaruhuset säljer, och här sitter även ledningen samt ägaren Karl-Johan Blank.
På Jula får kvalitet ta plats – ”Lågt pris behöver inte vara lika med dålig produkt”
Kvalitetssäkring
Mera slit, mindre släng är syftet som styr inne på Julas enorma kvalitetscenter. Även lågprisvaror kan hålla god kvalitet, och det som inte håller måttet riskerar att hamna i hall of shame.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Men Kvalitetsmagasinet har inte rest till Skara för att besöka Julas centrallager. Det är bara ett stopp på ”vägen mot kvalitet”, som kvalitetschefen Göran Martinsson säger. Från receptionen går han ut på en sky walk som leder till en aningen mindre – dock 9 600 kvadratmeter stor – lokal som sedan 2021 kallas för Julas kvalitetscenter.
– Det är här det händer, säger Göran Martinsson.
Vill krossa myten om lågprisvaruhus
I kvalitetscentret kontrolleras och testas alla Julas produkter. Syftet är att åstadkomma mer slit och mindre släng på alla lågprisvaror – det vill säga att öka produkters livslängd.
– Lågt pris behöver inte vara lika med dålig produkt, säger Martinsson.
Han vill spräcka hål på myten om att alla lågprisvaruhus kompenserar för det låga priset genom att ha varor som inte håller – vilket i förlängningen leder till att kunden måste handla oftare. Så jobbar inte Jula.
– Det är Karl-Johans, alltså ägarens, vision. Han vill inte gå ut på stan och mötas av någon bekant som säger ”jag köpte en spade av dig och det första som hände när jag använde den var att skaftet gick av”. Han skulle hata det! Han vill verkligen kunna stå för att vi säljer bra grejer, säger Martinsson och skrattar lite lätt.
Han känner igen den sortens mentalitet från bygden, att ”som man sår får man skörda”. Om man tar sitt ansvar från start så kommer man få utdelning, och kanske därför har kvalitet blivit så viktigt för Jula.
– Kan vi vara kända för att vi har bra produkter till låga priser så kommer kunder fortsätta komma till oss.

Alla egna varumärken måste få godkänt
Jula har investerat cirka 35 miljoner kronor i kvalitetscentret som Göran Martinsson chefar över. Allt för att skapa bättre förutsättningar för återbruk och eftermarknadstjänster. Här finns en serviceverkstad, en textavdelning, en station för återbruk och mycket mer.
Bland det viktigaste i centret är just testavdelningen, tycker Martinsson. Där gjordes 1 709 tester av kommande produkter under 2023, och testerna fokuserar på kundnöjdhet snarare än säkerhet.
– Alla produkter från våra egna varumärken måste bli godkända av testavdelningen. Leverantören skickar ett testexemplar, vi upprättar en testrapport och sedan får exemplaret betyget grönt, gult eller rött.
Gult innebär att något specifikt kräver ytterligare koll innan tillverkning, men de andra färgerna talar för sig självt. Det mest finurliga med testsystemet, enligt Martinsson, är att Jula blir en aktiv del i produktutvecklingen.
– Vi är med och påverkar våra varumärken. Och skulle brister dyka upp efter tillverkning så kan vi plocka upp vår testrapport och göra samma test igen. På så sätt stoppas många fel innan de når varuhusen.
Göran Martinsson har också mycket egna mandat som kvalitetschef, vilket möjliggjort för vad han kallar ”tuffare tag”.
– Vi är inte rädda för att gå in och stoppa en produkt som vi misstänker inte är tillräckligt bra. Om vi ser att reklamationerna drar i väg så nyttjar vi våra mandat och stoppar produkten.
Han ger några exempel på saker som inte klarat kvalitetstester i centret. Från en så kallad ”hall of shame” plockar Göran Martinsson ner en osthyvel. Han drar sin tumme längs med bladet och ler.
– Känn! Det blir inga ostskivor med den här.
På väggen hänger också ett strykjärn med en alldeles för kort strömkabel, och ett batteri till en elcykel som bedömdes ha för dålig livstid.
– Ungefär tio procent av testerna blev röda 2023. Visst är det bra att de testades? Annars hade de kommit ut till kund. Och dessutom får leverantörerna reda på vad de måste göra för att få produkten godkänd.

Dyrt för leverantörerna om de gör fel
Tidigare köpte Jula in tjänster från externa företag som gjorde kvalitetskontroller, men sen bestämde sig företaget för att investera de pengarna i att bygga en egen organisation.
– Det får vi mycket bättre utväxling för, bland annat genom att ha medarbetare som brinner för våra grejer.
Enligt Jula är kvalitetsarbete en stor konkurrensfördel. Men inte bara det, utan det är också företagets sätt att ta ansvar för hållbarhet och säkerhet. Göran Martinsson nämner företag som Shein och Temu, som kommer undan de regler som gäller för andra e-handelsföretag inom EU eftersom de är baserade i Kina.
Och han är inte ensam.
– Man lever med en tro att någon kontrollerat varan och sett till att den inte är skadlig. Så är det inte när man importerar från sådana här företag, sade Romina Pourmokhtari om kinesiska lågprisvaror i SVT:s Aktuellt i december.
Något importförbud mot kinesiska lågprisvaror ser det inte ut att bli i dagsläget, men Göran Martinsson är fast besluten om att visa att kvalitet inte har ett pris. Det mesta av Julas sortiment köps in från Asien, men med tydliga processer och hårda levernatörskrav gör företaget sitt allt för att kunna garantera säkerhet och hållbarhet.
– Kvalitetsbrister eller kvalitetskostnader ska tillbaka dit, där det uppstått. Det blir dyrt för våra leverantörer om de gör fel med våra grejer.
En Asien-baserad kvalitetsgrupp som Jula har granskar regelbundet leverantörerna så att de lever upp till lagar, standardkrav och regler. Det har faktiskt hänt att Jula har kommit på fabriker med barnarbete, vilket har lett till orderstopp.
– Ingen leverantör är så viktig att vi inte kan sluta göra affärer med dem, men vi ger dem chanser till förbättring innan vi kapar kontakten.

Vill ha in reklamationerna
Och kvalitetssäkrandet som Jula har satsat på verkar löna sig. Redan innan Kvalitetscentret invigdes började Jula ställa hårda krav på leverantörer och göra gedigna kvalitetsmärkningar. Sedan 2016 har företagets kvalitetsbrister halverats och ligger på 0,9 procent. Även reklamationerna har minskat rejält – men företaget är inte nöjt för det. I Julas kvalitetsstrategi ingår nämligen flera saker – och det som står ut mest är nollvisionen vad gäller reklamationer. För om antalet reklamationer är lågt kan priset också vara det, enligt Göran Martinsson.
– Låga kvalitetsbristkostnader behöver man inte ta höjd för i priset.
Men tror du att era kunder har så här höga förväntningar på Jula, med tanke på det låga priset?
– Förr tror jag att lågpris kom undan med sämre kvalitet, men idag kräver kunder mer. I och för sig tror jag att vi kommer undan med färre reklamationer eftersom förväntningar ofta hänger ihop med pris, men vi vill ju att våra kunder ska reklamera! Det är så vi lär oss.
Inte sällan hör vi på Kvalitetsmagasinet om vikten av att integrera kvalitetsarbetet i verksamheten – men Jula har skapat en fysisk distans till övrig verksamhet! Gör ni er själva en otjänst?
– Nej, det har blivit tvärtom faktiskt! Hela inköpsorganisationen flyttade sedan hit, så de har kommit mycket närmre oss!
