Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Vad händer när nya kollegan är en maskin?

Digitalisering Automatiserat beslutsfattande kommer på bred front inom allt fler delar av offentlig sektor. Men hur påverkas relationerna på arbetsplatsen när den nya kollegan är en maskin? I ett nytt forskningsprojekt ska Martin Berg, professor vid Malmö universitet, studera den sociala dynamiken i samband med automatiseringen.

Vad händer när nya kollegan är en maskin?
Martin Berg, professor Malmö universitet.

Den ökade digitaliseringen har skapat ett stort intresse för så kallat automatiserat beslutsfattande eller, som det också kallas, ADM efter engelskans Automated Decision-Making. Men även om tekniken redan finns lägger juridiken än så länge hinder i vägen för en storskalig utrullning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

2018 ändrades visserligen förvaltningslagen, som styr statlig verksamhet, och öppnade upp för automatiserat beslutsfattande, utan mänsklig inblandning. Myndigheter som Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan därmed använda robotar för beslutsfattande, förutsatt att klienterna informeras och att de har möjlighet att överklaga och få sin sak omprövad av en mänsklig handläggare.

Däremot har kommunallagens bestämmelser inte ändrats på motsvarande sätt. SKR driver nu på för att kommuner och regioner ska få samma möjligheter till effektivisering och kvalitetssäkring. I januari läggs också Kommunutredningen fram, vars syfte är att hitta nya vägar till effektivisering av kommunal verksamhet, bland annat genom ökad digitalisering.

Stora förväntningar

Förväntningarna är stora på automatiserat beslutsfattande. Men hur påverkas samspelet på arbetsplatserna när nya automatiseringsteknologier utvecklas och implementeras i organisationen? Vad händer när människor arbetar sida vid sida med digitala och algoritmiska kollegor? Och vilka förväntningar finns på hur dessa kollegor ska fungera bland upphandlade it-företag, chefer och makthavare?

Det är några frågor som Martin Berg, professor vid institutionen för datavetenskap och medieteknik vid Malmö universitet, ska titta på i det forskningsprojekt som inleds vid årsskiftet. Nyligen tilldelades han fyra miljoner kronor av den statliga forskningsfinansiären Vetenskapsrådet för att under fyra år studera erfarenheter och förväntningar kopplade till automatiserat beslutsfattande.

– ADM kan användas för okomplicerade ärenden som till exempel automatisk hantering av boendeparkering. Men när det gäller frågor som rör människor och deras liv, till exempel vid beslut om ekonomiskt bistånd, blir det långt mer komplicerat. Det kan vara så att tjänstepersonen har en lång relation till den sökande eller på annat sätt en förkroppsligad kunskap som utmanas och står i konflikt med det automatiska systemet, säger han.

Sociala dynamiken

Martin Berg kommer inte att studera automatiserat beslutsfattande ur ett medborgarperspektiv. Däremot kommer fokus ligga på hur den sociala dynamiken i arbetslivet påverkas och hur ADM uppfattas inte bara av tjänstepersoner ute i verksamheterna, utan även av it-utvecklare, politiker, policymakare och chefer.

Enligt Martin Berg är det viktigt att förstå hur olika förväntningar och erfarenheter av systemen existerar parallellt och hur de får betydelse vid implementeringen.

– Det jag intresserar mig för är samspelet och dynamiken på dessa olika nivåer och för de spänningar som kan uppstå. Trots att automatisering lätt för tankarna till frånvaron av människor är situationen alltid den motsatta eftersom människor alltid är tätt sammanvävda med de här systemen och deras effekter, förklarar han.

Risker med utvecklingen

Än så länge är dock automatiserat beslutsfattande i sin linda, men kommer sannolikt att snabbt öka i omfattning, tror Martin Berg. Därmed uppstår också risker med utvecklingen.

– Det finns alltid risker när människor och datorer ska tala med varandra – datorer kan också göra fel. Och vad händer om vi har en väldigt fyrkantig förståelse för världen?, frågar han retoriskt.

Forskningsstudien kommer att genomföras i landets tre storstadsregioner med start i Skåne. Genom att studera förväntningar och erfarenheter i olika skeden av utveckling och implementering av en ”smart” offentlig förvaltning vill Martin Berg fånga den resa som idéer gör mellan olika nivåer och intressenter – ett perspektiv som han kallar ”förväntningarnas sociologi”.

– Detta arbetssätt kan hjälpa oss förstå hur framtiden växer fram genom de föreställningar och förväntningar vi har. Framtiden skapas genom de idéer vi har i nutid, sammanfattar Martin Berg.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.