Inga produkter i varukorgen.
7 av 10 inom välfärden nöjda med digitaliseringen
Digitalisering
Pandemin innebar genombrottet för digitaliseringen inom stora delar av välfärden, som till exempel skola och socialtjänst. Men vad tycker medarbetarna så här med facit i hand? Faktum är att sju av tio anser att det fungerat bra och gärna vill att de nya arbetssätten ska vara kvar, visar en färsk rapport.
Trots distansundervisning ser många lärare positivt på digitaliseringen.
Foto: Stock Adobe.
Den teknologiska utvecklingen inom stora delar av välfärden har varit långsammare jämfört med många andra branscher. Förklaringen är helt enkelt att arbetet sker i nära kontakt med människor, vilket gjort det svårt att använda digitala arbetssätt.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men när pandemin slog till med full kraft våren 2020 påverkades de flesta delar av samhället på olika sätt. För att klara välfärdsuppdraget fick även många av välfärdens verksamheter som skola, sjukvård och socialtjänst så långt som möjligt ställa om med hjälp av olika digitala verktyg och hjälpmedel.
– Omställningen har varierat mellan olika sektorer av välfärden, konstaterar Tor Hatlevoll, arbetsmarknadsekonom på Sveriges Kommuner och Regioner. Störst har förändringarna varit inom skola och socialtjänst, medan stora delar av sjukvården har fått utveckla andra lösningar för att klara sitt uppdrag.
Majoritet är positiv
SKR har nu med hjälp av Kantar Sifo genomfört en enkät till drygt 1 000 anställda inom välfärden, som till exempel lärare, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och socionomer om deras inställning till digitalisering och hur de upplevt situationen under pandemin. Enkätundersökningen är en uppföljning av den som genomfördes 2019 till samma yrkesgrupper och med liknande frågor.
Och det visar sig nu att en majoritet ser positivt på digitaliseringen. Drygt sju av tio (74 procent) av de tillfrågade svarar att de digitala arbetssätten fungerat ganska eller mycket bra under pandemitiden. Endast 7 procent tycker att de nya verktygen och arbetssätten fungerat ganska dåligt.
Störst förändring bland gymnasielärarna
Trots de stora förändringar som skett inom skolan med bland annat distansundervisning ser även många lärare positivt på digitaliseringen. Störst är förändringarna bland gymnasielärarna, där andelen positiva ökat från 62 procent 2019 till 77 procent 2021.
– Det är lite förvånande eftersom införandet av distansundervisning inneburit stora påfrestningar för skolan. Men många har samtidigt upptäckt fördelarna med digitaliseringen – att digitala hjälpmedel blivit en möjlighet för medarbetarna att frigöra tid och använda sin kompetens på ett effektivare sätt, säger Tor Hatlevoll.
Krav på kompetensutveckling
Av undersökningen framgår att sex av tio (57 procent) vill att de nya arbetssätten ska vara kvar. Många medarbetare anser att ökad digitalisering bland annat kan bidra till förbättrad kommunikation – både med chefer och kollegor, men också med patienter, brukare och elever. Även den demografiska utvecklingen med allt fler äldre och tuff konkurrens om arbetskraften bidrar till att många insett att arbetssätten inom välfärden behöver förändras.
Samtidigt ställer de nya arbetssätten krav på kompetens. Nästan hälften av medarbetarna har behov av viss kompetensutveckling för att klara sina arbetsuppgifter. Många inom framförallt lärarkåren lyfter fram kompetensutveckling som viktig framgångsfaktor de närmaste tre åren.
– En lärdom av undersökningen är att det inte räcker att investera i nya digitala verktyg, utan även att de behöver anpassas och implementeras på ett bra sätt för att bli ett stöd i verksamheten, sammanfattar Tor Hatlevoll.
