För Petra Fogelberg, sektionschef för hälsa, vård och omsorg på Sis, handlar standardisering om mer än tekniska dokument.
Nya standarder ska fungera i fler delar av världen
Standarder Kraven på kvalitet, säkerhet och hållbarhet blir fler. Samtidigt ska företag kunna samarbeta, handla och utveckla nya lösningar över gränserna. Då blir standarder ett sätt att skapa tydlighet där risken för osäkerhet annars växer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Hon beskriver standarder som en del av den infrastruktur som gör det möjligt för företag, myndigheter och länder att förstå varandra.
– Standarder gör att man vet vad man har kommit överens om, säger hon.
Sis arbetar sedan länge med internationellt utvecklingssamarbete. Ett aktuellt exempel är stödet till Ukraina, där Sis tillsammans med Swedac arbetar med att stärka landets kvalitetsinfrastruktur.
– Standarder gör kraven begripliga i praktiken. De hjälper företag och organisationer att förstå vad som behöver finnas på plats, säger hon.

Förtroende mellan länder och företag
I en mer osäker omvärld kan standarder också få en större roll, enligt Petra Fogelberg. Länder behöver fortfarande kunna importera och exportera varor och tjänster.
– För att behålla förtroendet mellan länder och företag blir standarder viktiga, säger Petra Fogelberg.
Hon menar att standardisering sannolikt kommer att spela en ännu större roll framöver. Det gäller inte minst när ny teknik, digitalisering och innovation skapar nya behov av gemensamma begrepp, krav och arbetssätt.
Men en standard får inte bara bli formellt korrekt. Den måste också fungera i praktiken. Det är en central fråga i Sis arbete med nya globala standarder för mensprodukter.
Ämnet är konkret, men frågan är större än produkterna i sig. Den handlar om vilka som får vara med och sätta kraven och om standarderna går att använda i länder med helt olika ekonomiska och tekniska förutsättningar.
Risken att det blir mer ett hinder än hjälp
Lotten Hubendick, projektledare på Sis, arbetar med en förstudie tillsammans med Iso och International Trade Centre. Den ska undersöka hur kommande standarder för mensprodukter kan implementeras i låg- och medelinkomstländer.
I förstudien ingår Kenya, Senegal och Zambia. Där ska Sis och samarbetspartnerna möta standardiseringsorgan, laboratorier, företag och andra aktörer för att förstå vilka behov som finns.
– När man är med från början kan man också bidra med sina behov. Då blir det ett annat ägarskap och mycket lättare att använda standarden när den är färdig.

Enligt Lotten Hubendick deltar 52 länder i arbetet med standarderna. Det finns i dag inga globala Iso-standarder för mensprodukter, även om många länder har egna standarder.
Därför blir balansen viktig. Kraven måste ge säkerhet och funktion, men samtidigt vara möjliga att leva upp till i olika delar av världen.
– Man behöver hitta en nivå som alla kan klara och som samtidigt är säker. Om kraven hamnar för högt riskerar standarden att inte bli användbar. Då blir den ett hinder i stället för något som öppnar dörrar, säger hon.
Det är också därför låg- och medelinkomstländer behöver delta tidigt i standardiseringsarbetet. Om de kommer in först när standarden redan är färdig blir det svårare att påverka innehållet, och svårare att skapa förankring.
Nästa steg är implementering
För Petra Fogelberg är det inte tillräckligt att en standard publiceras. Den måste också kunna antas, förstås och användas.
– Det räcker inte att standarden finns. Länder behöver också kunna anta den, peka ut den och faktiskt använda den, säger hon.
Lotten Hubendick beskriver samma utmaning i arbetet med mensprodukter. Förstudien ska leda fram till en projektplan för ett större arbete i fler länder. Tanken är att stödja länder som vill implementera standarderna och få ut säkrare produkter på marknaden.
Mensproduktstandarderna väntas enligt Lotten Hubendick publiceras i slutet av 2027. Ett större implementeringsprojekt skulle kunna starta därefter.


