Krönika

Forskning visar att organisationskulturen är en avgörande faktor för att bli en framgångsrik verksamhet. Därför behöver vi skapa samsyn om vad organisationskultur är och utgörs av för att sedan ställa frågan: Behöver vi utveckla vår kultur?

Nyckelorden för att lyckas ställa om kundmötet är skalbarhet, flexibilitet och tillgänglighet. Det skriver Fredrik Lemming, säljansvarig för Telias kontaktcenterlösning i sin krönika. Här är hans sju tips på hur man kan agera.

Med lite empati kan man få en kund att bli mer nöjd efter ett misstag begåtts än den var innan. På min sedvanliga cykeltur in till jobbet härom morgonen fick jag oväntat med mig en frukostpåse. Och vips var en månads frustrations som bortblåst.

Håller vi inom kvalitetsprofessionen på att förlora vår identitet och vår betydelse? Kanske behöver vi byta inriktning och synsätt på hur vi arbetar med kvalitet. Ett första steg kan vara att identifiera arbetssätt som inte driver förbättrade resultat.

Kanske är 2020 det år då vi kan inta ett högre perspektiv på kvalitetsarbetet och nå nya höjder. Istället för att grotta ner oss allt för mycket i formalia kan vi försöka se verksamheten ur ett mer holistiskt perspektiv. Med då krävs tid för reflektion.

Kvaliteten i välfärden, hållbarhet, digitalisering och kvalitetsutvecklingen i Asien. Det är områden som om de ignoreras kan vara ett hot mot vår välfärd och framtid. Men samtidigt skapar de fantastiska möjligheter och kan på olika sätt bidra till en mycket god framtidsutveckling. Låt oss därför verka för att göra 20-talet till ett kvalitets- och förbättringsdecennium, skriver Lars Sörqvist i sin årskrönika.

Kommer du ihåg vad som hände under kvalitetsåret 2019? Här kommer en sammanställning av några av årets kvalitetshändelser och en lista med 10 kvalitetsnyheter du inte bör missa. 

I årets sista blogg blickar jag tillbaka på 2019. Jag konstaterar att årets kvalitetstrend är att alla pratar om hur vi kan leda mer genom kultur och mindre genom powerpoint. Här kommer listan med årets höjdpunkter.

I Sverige och västvärlden fokuserar vi mycket på att vara effektiva. Frågan är om det spelar någon roll, när vi ändå arbetar med fel saker. Lösningen är inte fler regler och uppföljningar, utan betydligt färre.

Trots att vi i dagens samhälle pratar så mycket om kvalitet är hållbarheten hos många produkter mycket sämre än tidigare. Att begränsa hållbarheten är ett slugt sätt att få oss konsumenter att köpa fler prylar. Nu måste vi konsumenter också börja ställa om och ändra vårt beteende.

Hos mig själv väcker ordet agilt positiva känslor, inte minst kring själva grundsynen inom den agila filosofin. Den handlar för mig om ett fokus på samspel, i kontrast till var mitt eget ansvar slutar och någon annans börjar.

Efter att ha läst ett hundratal verksamhetsbeskrivningar går det att se ett mönster i vad verksamheter är väldigt bra på och vad som utgör den största förbättringspotentialen, skriver Åsa Rönnbäck i sin blogg.