De vill ta tillbaka kvalitetsbegreppet – skapar nytt framgångskulturnätverk

 Katarina Barter instämmer:


– Det är som att själva ordet kvalitetsarbete får människor att fastna, när det i själva verket borde ingjuta lust och glädje att få kroka arm med varandra och samskapa med kunderna! 

Så kan Kvalitets-Sverige stärkas


När hållbarhetsfunktionen, HR-funktionen, ledningsgruppen, eller ibland till och med lean-leaders arbetar isolerat från kvalitetsfunktionen – då finns det inga förutsättningar för en hållbar kvalitetskultur, förklarar de två SIQ-ledarna. Dessutom hotas medarbetarnas engagemang av alla nya buzzwords som kommer och går, eftersom motivationen till att driva förbättringar lätt dör ut om insatserna aldrig är bestående.

Nu vill de bort från stuprörsbyråkrati och feltolkade begrepp. Nu vill de fokusera på att ta tillbaka den pepp och det engagemang många innerst inne känner kring strategiskt och utvecklande kvalitetsarbete. 


– När jag tillträdde som vd frågade jag runt bland kvalitetsmänniskor vilken funktion de önskar att SIQ ska ha. Det som alla framhöll som den viktigaste aspekten, vilket också återspeglas i vår uppdragsbeskrivning, det är att vi ska vara den samlande kraften inom kvalitets-Sverige och sprida aktualiserad kunskap, säger Susan Ballhausenbjelke.

Kunskapen ska utgöras av såväl ny forskning som goda exempel på när praktisk tillämpning har fungerat som bäst. 
Trots att de har ett enormt uppdrag ska SIQ inte vara en enorm organisation, förklarar Susan Ballhausen Bjelke. Det är en stiftelse vars syfte inte är att tjäna pengar utan att verka för att svenska organisationer får insikter och kunskap om hur de kan bli bättre, och därigenom öka landets konkurrenskraft i alla delar av samhället. 


– Vi ska inte konkurrera med konsultbolag. Vi ska vara ett neutralt nav för Kvalitets-Sverige. Det ironiska är att privat sektor ofta tror att SIQ riktar sig till offentlig sektor, och vice versa – trots att vår forskningsbaserade modell kan tillämpas i alla organisationer, säger hon.


Gör kvalitet hett igen

Behovet av samverkan och kunskapsfördjupning finns där, det råder det inga tvivel om. Knäckfrågan är hur man bäst ska nå ut. Katarina Barter ser en utmaning i att tränga igenom det brus som dånar allt högre i takt med omvärldens förändringstakt. 


– Kvalitetsbegreppet förändras inte lika snabbt som omvärlden. Samhällstrenderna snurrar extremt fort och alla vill hänga med på den senaste hajpen. Då blir grundbulten i kvalitetsarbete inte lika het, men det vill vi ändra på, säger hon. 

Det nya framgångskulturnätverket lanseras i början av sommaren och riktar sig till precis alla som arbetar med strategiskt och tillämpbart förbättringsarbete. De där långsamma men livsuppehållande processerna som sällan får det att glittra i ögonen på styrelsen, så som exempelvis nya AI-satsningar tenderar att göra.
– AI är bra men AI är ett verktyg. Kvalitetsarbetet är det som möjliggör att vi överhuvudtaget kan lägga till nya sorters verktyg i vår verktygslåda på ett hållbart sätt, säger Susan Ballhausen Bjelke.

Katarina Barter nickar, och tillägger:
– Det ser vi inte minst nu när många verksamheter bantas ned till följd av lågkonjunkturen. Men vem ska göra arbetet sedan då? Hur ska man få tillbaka verksamhetskritisk kompetens när ekonomin vänder? Om man redan på förhand vet hur man vässar och effektiviserar sina processer behöver inte den problematiken uppstå. Kvalitetsarbete är en nationell angelägenhet helt enkelt.