Digitala assistenter löser vardagspusslet
Digitalisering
Hur kan framtidens digitala assistenter användas för att minska stressen och ge oss bättre balans i vardagslivet? Forskare på Umeå universitet har fått sex miljoner kronor för att studera hur olika individuella AI-lösningar kan bli personliga coacher som ger råd om hur vi bäst ska organisera vardagspusslet.
Digitala assistenter som bygger på AI, artificiell intelligens, har kommit på bred front de senaste åren. Det handlar om allt från röststyrda tjänster i mobilen och smarta uppkopplade högtalare i hemmen till chatrobotar på företagens kundtjänstavdelningar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Foto: Elin Berge.
– Men trots att funktionaliteten ännu så länge är begränsad kan människan uppleva den digitala assistenten som en slags social aktör. Det är en effekt av den nya teknologin som vi vill undersöka genom det här projektet, säger Helena Lindgren, professor på institutionen för datavetenskap på Umeå universitet.
Tre forskningsområden
Helena Lindgren har tillsammans med två andra forskningsledare på universitetet fått ett anslag på sex miljoner kronor från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse inom ramen för programmet WASP-HS (Humaniora och Samhälle) för att studera samspelet mellan människa och dessa digitala lösningar.
Läs även: 100 miljoner till forskning om hur AI påverkar oss.
Projektet förenar tre forskningsområden, varav ett handlar om kognitiv psykologi och stresshantering, ett annat om interaktionen mellan människa och dator, medan Helena Lindgrens forskning är inriktad på social AI.
– Det vi ska studera är hur dessa lösningar kan hjälpa oss i vardagslivet för att hantera stress och vad som händer när dessa ges roller som sociala aktörer, säger hon. Stressen har i många fall sin grund i alla de val och beslutssituationer som vi ständigt ställs inför. Hur kan då en digital kompanjon hjälpa oss att organisera tillvaron och få en bättre balans i tillvaron?
Personliga coacher
I framtiden kan AI-baserade system komma att bli som coacher som utifrån individuella data ger råd om hur vi bäst ska organisera arbetsuppgifterna på jobbet eller som påminner oss om när det är dags att träna.
– Underlaget som systemet använder för att ge personanpassade råd kan komma från många olika håll. Det kan till exempel vara svar på frågor som en avatar i en mobilapp ställer varje morgon eller hälsodata och annan information som via sensorer överförs från andra bärbara prylar, förklarar Helena Lindgren.
Läs även: Hälsoappar kvalitetssäkras med ny vägledning.
Men exakt hur framtidens digitala assistenter kommer att se ut är det ingen som vet – mer än att de förmodligen kommer att vara ännu mer individuellt anpassade.
– Vår forskning har heller inte till uppgift att utveckla några färdiga produkter. Men i den mån det behövs kommer vi ta fram prototyper och olika lösningar för att kunna studera samspelet mellan människa och teknik, säger Helena Lindgren.
Samarbete med fokusgrupper
En stor del av forskningen kommer att bedrivas i samarbete med olika fokusgrupper i vilka ingår människor som antingen har egen erfarenhet av stress eller som arbetar med behandling av människor med stressrelaterad ohälsa.
– I Skandinavien finns en stark tradition att involvera användarna i forskningsprocessen. Deltagarna kommer bland annat att få vara med och utforma systemen och testa olika prototyper för att se hur man kan minska stressen och få en bättre balans i vardagslivet, hur man relaterar till en digital kompanjon och i vilken mån kompanjonen blir en social aktör, förklarar Helena Lindgren.
Forskningen inleds efter årsskiftet och kommer att pågå i fem år.
