Effektivare e-handel med särskilda hubbar

På uppdrag av Huddinge kommun har teknikkonsultbolaget Sweco tagit fram en rapport – ”E-handelns konsekvenser på Huddinge kommuns samhällsplanering” – där man lyfter fram några tänkbara scenarier, som kan vara applicerbara även i andra kommuner.

– Den ökade e-handeln innebär både hot och möjligheter. Men helt klart är att den får konsekvenser som kommunerna måste förbereda sig inför, säger Henrik Karlsson, trafikplanerare och rapportförfattare på Sweco.

Samtransport från hubbar

I rapporten kartläggs bland annat hur trafikvolymerna kommer att påverkas av att konsumenterna handlar allt mer på nätet. Den samlade bedömningen är att trafikpåverkan är positiv. Trafikvolymerna bedöms kunna minska, förutsatt att distributionen till slutkonsumenten effektiviseras.

Läs även: Sverige i toppskiktet inom mobil e-handel.

En rekommendation i rapporten är att det byggs särskilda så kallade hubbar för att effektivisera och korta ned ”last mile”, alltså den sista delen av distributionskedjan som anses vara både dyrast och mest miljöpåverkande.

Hubbarna ska fungera som logistikanläggningar som ligger mellan distributörernas stora omlastningsterminaler och ombud, utlämningsställe och konsumenter.

– Genom att inrätta ytterligare en länk i distributionskedjan finns större möjligheter till snabba leveranser och möjligheter till samfraktning och leveranser på optimerade rutter. Istället för att fem lastbilar kör runt i stan med 20 procents last från speditörernas terminaler kan en full lastbil köras från hubbarna till slutdestinationerna, förklarar Henrik Karlsson.

Hantering av returer

Statistiken visar också att en stor andel av alla inköp returneras. Vid sidan om samlastning och -transporter kan returhantering bli en viktig del av hubbarnas verksamhet. Henrik Karlsson pekar på två olika sätt att hantera returer:

– En möjlighet är att konsumenten själv besöker en hubb för returnering, likt dagens paketombud, alternativt att returerna lämnas i en paketbox i hemmet eller hos fastighetsskötaren så att transportören kan ta med sig varorna tillbaka till hubben.

Vem som ska äga hubbarna är ingenting som rapporten tar ställning till. Men enligt Henrik Karlsson kan man tänka sig olika ägarformer – allt från kommuner eller kommunala fastighetsbolag som vill ta en mer aktiv roll i logistikfrågor till privata företag eller speditörer som DHL, Schenker och Postnord.

– Det kan bli en blandning av olika ägarformer, säger han.

Ökade avfallsmängder

En annan konsekvens av den ökade e-handeln som kommunerna behöver ta höjd för i sin samhällsplanering är de ökade avfallsmängderna. Varor som levereras till konsument måste paketeras individuellt till skillnad från varor som levereras på pall till fysiska butiker. Det genererar i sin tur stora mängder tomförpackningar.

Henrik Karlsson lyfter fram flera tänkbara lösningar för att hålla nere avfallsmängderna.

– Man kan antingen tänka sig att transportföretagen avemballerar varorna något steg före slutleveransen för att kunna återvinna och återanvända emballage eller att man inför något slags retursystem med pant som gör konsumenterna villiga att återlämna emballage. Oavsett lösning är vår bedömning att avfallsvolymerna kommer att öka, säger han.

Läs även: ”Få kommer undan digitaliseringen”.

Rapporten har även studerat hur den fysiska handeln kommer att påverkas av den ökade e-handeln. E-handeln kommer visserligen att fortsätta ta en allt större bit av kakan. Men samtidigt beräknas den totala detaljhandelsomsättningen också att öka.

– Nettoeffekten är oklar, men bedömningen är att den fysiska handeln inte kommer att minska mer än marginellt, säger Henrik Karlsson.