Sara Lundsten är specialistsjuksköterska i intensivvård och anestesi vid Norrlands universitetssjukhus. Hon arbetar 25 procent kliniskt, resten av tiden ägnas åt utvecklingsarbete som gjort henne känd långt utanför korridorerna i Region Västerbotten.
– Jag har väldigt svårt att hejda mig när jag ser möjligheter till förbättringar. Det finns så mycket data, teknik och kompetens – det gäller bara att pussla ihop det på ett sätt som faktiskt fungerar i vården, säger hon.
Just det – att tänka helhet från början – är en av framgångsfaktorerna bakom flera av de projekt hon drivit. Och Sara nöjer sig inte med idéer på ritbordet. Hon har lett utvecklingen av två komplexa systemstöd i Region Västerbotten som dagligen används av vårdpersonal, med påtaglig effekt för både arbetsmiljö och patientsäkerhet.
Det mest uppmärksammade projektet är LaIsa – ett AI-baserat planeringsverktyg för postoperativa avdelningar. Systemet använder patientdata för att förutsäga vårdtider och underlätta planering. Målet: rätt resurser, rätt vårdnivå, vid rätt tidpunkt.
– Det är komplext under huven, men enkelt för användaren. Vi har byggt det så att det fungerar i praktiken, för att det ska kunna bli en naturlig del av arbetet, förklarar Sara Lundsten.
Gett en ökad tydlighet
Laisa har testats sedan sommaren 2023 och visar redan tydliga resultat. Sara Lundsten berättar att kollegorna vittnar om ökad tydlighet, färre störningar och en smidigare arbetsdag. Att systemet tagits fram i nära samverkan mellan tekniker och vårdpersonal är nyckeln till framgången, menar Sara.
– Många AI-initiativ i vården misslyckas för att användarna aldrig involveras. Vi har jobbat tätt tillsammans hela vägen. Jag har tagit med utvecklarna ut i verkligheten – visat hur det ser ut på riktigt. Det gör all skillnad.
Sara beskriver sig som ”fotfolket” – en som verkar utan formell chefsroll eller budgetansvar. Men hon har ändå lyckats få genomslag för sina idéer. Med driv, struktur och förtroendefullt samarbete har hon navigerat genom en ofta hierarkisk vårdorganisation och fått både kollegor och teknikpartners med sig.
– Jag tror att det är en styrka att jag själv står på golvet och vet hur det känns när något faktiskt fungerar. Då blir det lättare att identifiera vad som gör verklig skillnad, säger hon.
Att arbeta utan pekpinnar uppifrån har krävt envishet. Men det har också frigjort kreativitet och gjort det möjligt att bygga lösningar som verkligen behövs – inte bara sådana som beställts på hög nivå.
Sara Lundsten betonar vikten av att AI används på rätt sätt i vården. Tekniken ska inte fatta beslut – den ska stötta dem som gör det.
– Vi har byggt systemen så att det alltid går att gå emot AI:ns förslag. Det mänskliga omdömet är viktigast. Det är vårdpersonalen som bär ansvaret, och så måste det vara, säger hon.
AI får inte vara domare
Hon har också inlett en studie där vårdpersonalens egna prediktioner jämförs med AI:ns – ett sätt att öka förståelsen för hur tekniken kan användas som stöd, inte domare.
Utöver de tekniska framgångarna har Sara också blivit en röst i det nationella samtalet om AI och förändringsledning i vården. På Kvalitetsmagasinets konferens Förändringsledningsdagen 2025 talade hon om vikten av att adressera rädslor och skapa en kultur där vårdpersonal vågar delta i utvecklingen.
– Många tror att de inte har något att bidra med i AI-projekt. Men tvärtom – det är just deras erfarenheter som behövs för att tekniken ska fungera, säger hon.
Att skapa utrymme för delaktighet och visa konkret nytta är enligt Sara centralt. När förbättringsarbetet upplevs som meningsfullt växer också engagemanget.
Att vara finalist i Årets kvalitetsprofil är redan en bekräftelse på att Sara Lundstens arbete gör skillnad. Men en vinst skulle innebära mer än ett diplom.
– Det skulle visa att förbättringar kan drivas även utan formell makt. Att det går att komma långt med engagemang och samarbete. Och jag tror det skulle göra att fler i organisationen får upp ögonen för vad vi faktiskt har åstadkommit, säger hon.
Förhoppningen är att en vinst inte bara stärker hennes möjligheter att driva fler projekt – utan också inspirerar andra i vården att se sig själva som förändringsledare.
Fakta
Två projekt – ett lyckat och en lärdom
Från vision till verklighet – Laisa på postop
Projekt: Laisa (postoperativ planering)
Mål: Förutsäga vårdtid för varje patient baserat på data som typ av operation, ålder och vårdbehov.
Resultat:
- Förbättrad planering och färre avbrott i arbetsflöden
- Ökad trygghet i beslut och minskat behov av telefonsamordning
- Hög användarnöjdhet – systemet upplevs som enkelt och effektivt
Framgångsfaktorer:
- Nära samarbete mellan IT och vårdpersonal
- Fokus på användarvänlighet
- Iterativ utveckling med ständig feedback från användarna
Ett AI-projekt som tog stopp
Projekt: AI-modell för prediktion av blodtrycksfall under operation
Utmaning: Brist på konsensus kring medicinska definitioner för vad som räknas som blodtrycksfall
Konsekvens: Modellen blev osäker och gick inte att implementera
Lärdomar:
- Tidig samsyn kring datapunkter och medicinska tolkningar är avgörande
- Juridiken kring AI som beslutsstöd kräver noggrann analys
- Det är avgörande att vårdpersonal känner att de har kontroll – tekniken får aldrig ta över ansvaret