Fler högskoleutbildade etableras snabbt

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har analyserat etableringen på arbetsmarknaden för studenter som tog examen från en högskoleutbildning på grundnivå eller avancerad nivå läsåret 2015/16. Att vara etablerad står för att ha en god ställning på arbetsmarknaden.

85 procent av både kvinnor och män var etablerade 1–1,5 år efter examen, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med årskullen som tog examen 2014/15.

Läs även: SLU första högskola att få högsta kvalitetsbetyg

Yrkesexamen bäst

Högst etablering har personer med yrkesexamina, med en etableringsgrad på i genomsnitt 91 procent. Största ökningen skedde för såväl kvinnor som män inom lant- och skogsbruk samt djursjukvård. Ökningen avser både kvinnor och män med jägmästarexamen. För kvinnor ökade även etableringsgraden för agronomexamen och veterinärexamen.

Etableringsgraden ökade för både examinerade med svensk bakgrund och utländsk bakgrund, men etableringen var något lägre för studenter med utländsk bakgrund (82) än svensk (86).

Bland kvinnorna var kommunal sektor vanligast och bland män privat sektor.

För sjuksköterskor och civilingenjörer var etableringsgraden oförändrad, 91 respektive 92 procent. Bland jurister skedde en ökning från 89 till 91 procent. Siffran för socionomer minskade från 89 till 88.

Läs även: Dubbla kvalitetsstämplar för ekonomi i Lund

Konstnärlig examen i botten

Lägst etableringsgrad hade personer som hade tagit en konstnärlig examen, där bara drygt fyra av tio examinerade var etablerade.

Kvinnor hade högst etableringsgrad inom hälso- och sjukvård samt social omsorg, medan mäns högsta etableringsgrad var inom lant- och skogsbruk samt djursjukvård och pedagogik och lärarutbildning.

Den största ökningen i etableringsgrad för kvinnor har ägt rum inom teknik och tillverkning: masterexamen inom maskinteknik, kandidatexamen inom logistik, masterexamen inom fysisk planering och masterexamen inom arkitektur.