Grundläggande introduktion till världens största standard

1979 inleddes arbetet med att utveckla ledningssystemsstandarden för kvalitet, Iso 9001. Dessförinnan fanns en mängd nationella standarder och branschstandarder för kvalitet som leverantörerna hade att anpassa sig till. Men stora aktörer med höga säkerhetskrav, som till exempel försvar, kärnkraft och offshore, drev på för att harmonisera i standarddjungeln.

Nästan tio år pågick standardiseringsarbetet innan den första Iso 9000-serien med terminologier, krav och vägledningar var klar att tas i bruk 1987. Den ursprungliga tanken var att standarden skulle användas för att reglera avtal mellan köpare och säljare. Men det dröjde inte länge förrän standarden utvecklades från ett kontraktsdokument till ett underlag för tredjepartscertifiering.

Sedan dess har standarden reviderats flera gånger – senast 2015 då man i ännu högre grad lyfte fram den som ett verktyg för hållbar utveckling och organisationens prestanda.

Läs även: Känner du ett motstånd till Iso 9001?

Trots att det finns många olika kvalitetsmodeller som kan användas för att systematisera arbetet med kvalitet är Iso 9001 i dag världens största standard och mest använda verktyg för kvalitetsledning. Enligt de senaste beräkningarna från den internationella standardiseringsorganisationen finns nu 1,1 miljoner certifikat utfärdade i 201 olika länder, varav närmare 6 000 i Sverige.

Behov av grundläggande information

I den nya boken ”Verksamhetsutveckling med hjälp av ledningssystem” får läsarna en introduktion till Iso 9001 genom flera olika artiklar och intervjuer.

– Trots att Iso 9001 har så stor spridning finns det fortfarande ett behov av grundläggande information om standarden. Många organisationer bedriver ett kvalitetsarbete, men det är inte alltid synonymt med ett kvalitetsledningssystem enligt Iso 9001, säger Tina Bohlin, projektledare och utbildningsledare på SIS som medverkar i boken.

I boken kommer både experter och användare av Iso 9001 till tals och delar med sig av sina tips och råd. Slutsatsen är att ett väl fungerande kvalitetsledningssystem ger förutsättningar till både effektiviseringar och besparingar. Kvalitetsbristkostnader kan uppgå till 10 – 30 procent av omsättningen.

Samtidigt är införandet av kvalitetsledningssystem ingen engångshändelse, utan handlar om att skapa en kvalitetskultur och ett ständigt pågående förbättringsarbete. Eller som Tina Bohlin säger i boken:

– Man missar poängen om man ”dammar av” ledningssystemet en månad innan certifieringsföretaget kommer på besök.