Här är det systematiska kvalitetsarbetet förankrat i verksamheten – ”Inte bara top-down”

– Jag kan absolut medge att det finns delar inom SKA som är trubbiga, men att utvärdera vårt arbete är ändå en del av uppdraget. För att kunna göra det på ett rimligt sätt har vi inte bara topdown-processer här, utan även bottom-up, säger hon.

Den typen av växelverkan är enligt Jerlhag avgörande för att det systematiska kvalitetsarbetet ska vara relevant i verksamheten.

Om en eller flera elever exempelvis har problem med att lära sig att läsa är det lärarens uppdrag att utvärdera sin undervisning – och ta reda på hur kunskaperna på bästa sätt kan tillgängliggöras i just den kontexten.

– Jag kan med bestämdhet säga att alla elever är bildningsbara, även om alla elever har olika förutsättningar. Grunden är ändå alltid att eleverna har rätt till bra undervisning och studiero – och om SKA handlar om att säkerställa detta så är allting bra. Om det kommer en massa annat oväsentligt fluff ovanifrån blir det galet. De sakerna väljer jag att inte ta hänsyn till, säger hon.

Anna-Kristina Jerlhag sätter endast mål utgår från elevernas behov, förklarar hon, men det är alltid mål som även går att knyta ihop med de nationella styrdokumenten.

– Våra viktigaste styrdokument är skollagen och läroplanen, och det vi håller på med måste gå att koppla till dem. Sedan kan det komma direktiv om till exempel hbtq-satsningar eller antirasism, men de går att väva in i den vanliga undervisningen, säger hon.

Jerlhag visar upp en stege av målbilder. Kommunen har interna mål och delmål, nästa nivå är skolan som förehåller sig till läroplanen, därefter kommer lärarlagens egna mål och slutligen utvärderas klassrummens måluppfyllelser. Hon återkommer till att det inte finns ”one size” som passar alla.

– Vi vill att alla elever här ska uppnå full måluppfyllelse utifrån sina förutsättningar. Det är orimligt att säga att hundra procent av våra elever ska ha godkänt i svenska vid läsårets slut, när vissa kom som nyanlända förra veckan, säger hon.

Gårdstensskolan i Angered har också ett eget kvalitetsmål som handlar om att öka skolans attraktionskraft.

– Vi har väldigt många friskolor i det här området som konkurrerar om eleverna. Vi vill att man ska gå kvar i den kommunala skolan och känna att det är en trygg plats för lärande och utveckling, säger hon.

Enligt Anna-Kristina Jerlhag handlar framgångsrikt systematiskt kvalitetsarbete om att alla anställda ska få känna ägandeskap.

– Så fort man upplever att någon kontrollerar ens arbete är det lätt att man känner sig låst. Alla lärare ska ha sin egen frihet inom skollagens ramar. De ska känna att de har mandat att påverka sitt arbete med hjälp av kollegialt lärande. Ibland gör vi lika och ibland gör vi olika i klassrummen, men så länge vi finns till för eleverna gör vi rätt.