”Jag är fostrad till att vara ledare”

Kista utanför Stockholm är något av ett svenskt Silicon Valley. Teknikföretagen ligger tätt och KTH tronar i en rejäl tegelborg. Ericsons jättelika personalparkering gapar tom men i kvarteret ett stenkast bort kryllar det desto mer av ungdomar. Sommarlovet är här men flera elever har sommarskola för att komma i kapp med det som inte hunnits med.

Fyra trappor upp i en kontorslokal med heltäckningsmattor möter Helya Riazat, rektor och en av de tre medgrundarna till skolan. Vi hejar på ett gäng elever och slår oss ned i hennes rum. Där tillbringar hon dock inte mycket tid. Hon trivs bäst med ett korridorledarskap nära elever och lärare.

Skapa trygghet viktigast

Helya Riazat bygger sitt ledarskap på relationer och med elever som lever mitt i en orolig värld ser hon som en av sina viktigaste uppgifter att skapa trygghet. Det kräver både personligt engagemang och energi.

– Vi befinner oss i epicentrum av skjutningar, trångboddhet, dålig hälsa och arbetslöshet. Så länge jag har förmågan att ge allt jag har, så gör jag det. Det är inte svårt men det är tufft och ganska krävande.

Att vara närvarande är viktigt, hon jobbar aldrig hemifrån och sitter sällan i möten. Jo, förra veckan stod förbättringsarbete på agendan med mål och handlingsplan för förbättringar nästa termin.

Det skapar även trygghet att det finns två lärare i varje klassrum samt en klasscoach för att alla ska känna sig sedda och få den hjälp de behöver. Men hur räcker resurserna till? Enligt Helya Riazat handlar allt om hur du organiserar dig. Men det krävs också disciplin, tydliga regler och att vara konsekvent med att följa dem.

Årets framtida kvinnliga ledare

Nyligen blev hon vald till Årets framtida kvinnliga ledare. Men hon återkommer flera gånger till att hon inte är särskilt förtjust i att stå i rampljuset utan helst jobbar bakom kulisserna. Jobbet som rektor var inget hon sökte sig till och hon har inte haft någon tydlig karriärplan. När skolan grundades pluggade hon juridik men tillsammans med sina medgrundare kom de fram till att hon besitter de ledarskapsförmågor som krävdes för jobbet.

– Jag är fostrad till att vara ledare. Mina föräldrar har lyft fram de kvaliteter jag har. Både min mamma och mormor har varit starka förebilder för mig. Min mamma är högutbildad och min mormor var entreprenör och drev företag med många anställda.

Familjen kommer från Iran och Helya Riazat kom till Sverige som 12-åring. Familjen landade i Falun med starka värderingar och en tro på ett bättre, jämlikare samhälle i bagaget. Dessa värderingar är också Helya Riazats kompass som hon har burit med sig i ledarrollen på Järvaskolan.

Tydliga förväntningar

En stark övertygelse är att ge alla rätt till en likvärdig skola, vilket är en stor utmaning i segregerade områden. För att åstadkomma resultat arbetar de hårt för att balansera det pedagogiska uppdraget – undervisningen och lärandet – med det kompensatoriska uppdraget som handlar om att ge eleverna bra förutsättningar oavsett utgångsläge som till exempel socioekonomiskt läge.

Vi är tydliga med vad vi förväntar oss i form av resultat, delaktighet, ordning och reda

I det pedagogiska uppdraget har de en tydligt formulerad förväntan på alla i skolan. Ambitionerna är höga.

– Som skola har vi höga förväntningar på oss själva men även på föräldrarna. Vi är tydliga med vad vi förväntar oss i form av resultat, delaktighet, ordning och reda.

Den tydligheten saknar hon i många andra skolor. Järvaskolan har till exempel nolltolerans mot rasism och skolledningen drar sig inte för att ge eleverna sanktioner. Alla prov rättas anonymt och vid betygssättning görs en sambedömning av flera lärare. Allt för att undvika ojämlikhet. De har en uttalad policy för studiero, ett tillstånd som är svårt att etablera i skolor idag.

– I synnerhet i utsatta områden, säger Helya Riazat. Men vi har tydliga regler och lierar oss med vårdnadshavarna och det har aldrig hänt att en förälder arbetat emot.

Involverar föräldrarna tidigt

Många höjde varningens finger för att föräldrarna inte kommer att engagera sig i skolan när den startade för fem år sedan. Men den farhågan har kommit på skam.

En del i arbetet med att involvera föräldrarna är att göra hembesök. Det bygger en bra relation med dem som också förbinder sig att stötta skolans regler. Dessutom får skolan koll på elevens individuella förutsättningar. Helya Riazat har själv gjort hundratals besök.

– Vi besöker alla familjer innan ungdomarna börjar skolan och får en bra förståelse för deras bakgrund och behov samtidigt som vi informerar om vårt förhållningssätt och våra förväntningar. Vi jobbar väldigt transparent mot alla elever, föräldrar och lärare med vad vi gör och hur det går. Föräldrarna kan till exempel komma hit när de vill – och det gör de också.

Bygger relationer till civilsamhället

Det handlar även om att skapa trygghet i en stökig tillvaro. Det bygger på att skapa starka relationer och förtroende med eleverna och att ledarna i skolan förvaltar dem.

– Vi bygger en väldigt stark gemenskap och det gäller inte bara med eleverna utan även med föräldrar och lärare. Ungdomarna kommer tillbaka hit fastän de har slutat högstadiet.

Men Järvaskolan jobbar även med att bygga starka relationer till civilsamhället. Arbetet med att balansera det pedagogiska uppdraget med det kompensatoriska och hälsofrämjande uppdraget är en framgångsfaktor för skolan. Att bara utveckla elevernas ämneskunskap räcker inte. Därför har skolan ett omfattande utbyte med företag och organisationer i form av olika projekt och har byggt upp långsiktiga samarbeten med hållbara metoder och processer med både näringsliv, institutioner och myndigheter.

– Att bygga social kompetens är en förutsättning för att kunna omsätta kunskaperna från skolan, menar Helya Riazat.

Kulturupplevelser på schemat

En annan viktig del av att se skolan som ett kugghjul i samhället är att erbjuda kulturupplevelser som ska ge eleverna förmågan att använda olika uttrycksformer. Skolan har förbundit sig att genomföra ett visst antal kulturaktiviteter under skoltiden som en operaföreställning, besök på institutionsteater, klassisk konsert, guidad tur på Moderna muséet, författarbesök, Poetry slam med mera. Idén är väl förankrad bland lärarna och finansieras i den ordinarie budgeten tillsammans med externa aktörer.

– När vi till exempel var på Ortens bästa poet, så lyfter det känslor som eleverna bär på. Kultur sträcker sig över etnicitet, språk och klass och är en otroligt viktig del.

I dag måste man förtjäna deras uppmärksamhet – vi som skola och lärare måste hela tiden utveckla oss och bli bättre

Under pandemin har skolan fått ställa om, inte minst i det kompensatoriska uppdraget. De har varit noga med att säkra upp vilka som har internet och hjälpa dem som inte har det för att distansundervisningen skulle fungera. Varje dag har de kört ut lunchmat till särskilda utlämningsplatser och lärarna har hört av sig till alla elever, varje dag.

Lärarna stannar kvar

Skolan jobbar tematiskt varje termin med olika teman med allt från hälsa, välmående och självkänsla till innovation, arbete, rasism, lika behandling och demokratifrågor. Lärarna fortbildar sig kontinuerligt och undervisningsmaterialet förnyas hela tiden.

– Lärare och elever har ett parallellt lärande. Det motiverar lärarna att stanna kvar och vi har inga problem med lärarbrist eller långtidssjukskrivningar.

Helya Riazad menar att skolan hela tiden måste utvecklas och göra undervisningen relevant. Annars lyssnar inte eleverna.

– I dag måste man förtjäna deras uppmärksamhet – vi som skola och lärare måste hela tiden utveckla oss och bli bättre.

Ett av kvalitetsmåtten i skolan är hur stor procentandel av avgångseleverna som går ut med godkända betyg. I Järvaskolan går nästan nio av tio elever ut med gymnasiebehörighet. Det är betydligt högre än andra kommunala skolor i samma område.

Uppfattas inte som ledare

Men det kostar på att vara något av en banbrytare. Det är både tufft och krävande att vara ständigt alert.

– Men det är ännu svårare, ja ibland smärtsamt, att se hur det kan vara på andra ställen och hur våra ungdomar bemöts.

Som ung kvinna med utländsk bakgrund måste hon ibland ta på sig ledarkavajen för att förtjäna respekt. I de flesta sammanhang uppfattas hon inte som ledaren.

– Vart jag än gå förstår de inte att det är jag som är chefen, säger hon och skrattar.

Trots det är hon mån om att vara sig själv och hon hyllar det personliga ledarskapet och att våga visa sig sårbar. Hon är insiktsfull och mogen, något hon tror beror på hennes bakgrund och det hon varit med om. Det är inget hon önskar någon annan samtidigt som hon är tacksam för sina erfarenheter.

– Jag tror att relationer är grunden till ett bra ledarskap. Men ofta tycker jag att man missbrukar ordet att vara professionell som ledare. Det leder ofta tankarna till att det ska vara något opersonligt. Men jag tror att det går att vara både professionell och personlig samtidigt.

Skolan kan inte lösa rasismen

Själv är hon transparent både med motgångar och medgångar och både skrattar och gråter ibland.

Man kan ana en frustration över att hon ser att det inte finns någon gemensam agenda för hur man ska komma till rätta med segregationen. Ibland vill hon bara skrika sig hes.

– Skolan är bara en reflektion av samhället och skolan ensam kan i grunden inte lösa frågan om segregation. Många verkar tro att skolan är en egen organism, men det tycker jag är en naiv syn, säger Helya Riazad.

Samtidigt hyllar hon den svenska skolan som tog emot henne med öppna armar i Falun och som byggde grunden och gav möjligheter till där hon är i dag.

Planerar fler skolor

För att komma till rätta med de strukturella problemen tror hon på mer samarbete och en öppen attityd mellan olika institutioner och kompetenser.

– Vi behöver utveckla nya metoder, bjuda in akademin och forskningen, sprida modeller och metoder och lära mer av varandra. Jag tycker att man ska öppna dörrarna och bjuda in till mer samarbete med alla i samhället.

Nu är dags för Järvaskolan att ta nästa steg. Tankar finns på att utveckla konceptet och öppna fler skolor. Men när och var kan Helya Riazad inte avslöja ännu. Mer än att det finns utvecklingsplaner.

13 fakta om Järvaskolan

• Är en högstadieskola från årskurs 7 till 9.
• Har cirka 240 elever.
• Arbetar med två lärare i varje klassrum samt en klasscoach.
• Arbetar tematiskt med ett tema per termin.
• Har extra undervisning i form av läxhjälp efter skolan, helgskola, lovskola och sommarskola.
• Skapar nära relationer mellan skola och hem bland annat genom hembesök.
• Prioriterar personliga relationer mellan alla vuxna och elever.
• Serverar frukost varje morgon.
• Har en personlig rådgivare från arbetslivet.
• Har fräscha uppehållsrum och klassrum.
• Erbjuder garanterade kulturaktiviteter.
• Lägger extra fokus på att läsa, skriva, räkna, innovation, entreprenörskap, data och it.
• Har mentorprogram för äldre elever.