2018. På uppdrag från regeringen presenterade Boverket en kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn. Myndigheten uppskattade att fastighets- och samhällsekonomiska kostnader som orsakas av fel, brister och skador uppgick cirka 100 miljarder kronor per år.
Processkvalitet – öka lönsamhet genom att mäta mjuka värden
Kvalitetssystem Man kan göra rätt sak, men på ett dåligt sätt. Thomas Samuelsson, vd för Binosight, vet hur företag skulle kunna öka lönsamheten med processkvalitet. Men det kräver att ledningar intresserar sig för mer än pengar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Kort innan hade Thomas Samuelsson grundat företaget Binosight – ett bolag som förser företag med ett slags djupseende genom att mäta kvaliteten i deras verksamheter och processer.
Om
Binosight
Ett konsult- och mjukvaruföretag som hjälper bolag i bygg- och fastighetsbranschen att förbättra sina processer och verksamheter med hjälp av molntjänsten Pqi. Totalt har Pqi använts i 790 mätningar i 530 projekt och involverat 23 000 respondenter.
Binosight har bland annat kontor i Uppsala, där Samuelsson sitter. I bakgrunden hörs glädjeropen från ett annat företag som spelar rundpingis. Det är viktigt att ha kul ibland, konstaterar Samuelsson, innan han börjar förklara syftet med ett utvecklingsarbete som Binosight driver tillsammans med forskare från Luleå tekniska universitet och branschorganisationen Byggherrarna. För några år sedan kontaktades Binosight av Byggherrarna som ville få grepp om de kvalitetsbristkostnader som Boverket påtalade i sin rapport, bland annat genom att skapa en global standard för projektkvalitet inom byggbranschen.
Måste se till mer än toppen av isberget
Och Thomas Samuelsson nappade. Han vill nämligen sticka ut hakan och påstå att beställare inom byggbranschen i allmänhet saknar förmågan att mäta kvalitet på sina processer.
– Ingen i byggbranschen har vanan att mäta sina processer. Det är som att branschen har stirrat sig blind på att den inte kan jämföras med monotona industrier, eftersom inget projekt är det andra likt, säger han.
Men processkvalitet är inte synonymt med industriella processer. Allt behöver inte vara precist och kvantitativt för att kunna mätas, även om det såklart då är lättare att mäta. Det vet Thomas Samuelsson, som varit med och utformat ett verktyg för processkvalitet.
– Ett projekts förutsättningar går att mäta. Och med förutsättningar menas saker som kvalitet på förfrågningsunderlag, tydlighet i organisationen, rutiner, planering och avvikelserapportering. Alla byggprojekt består i princip av samma komponenter – oavsett vad man bygger.
Thomas Samuelsson vänder blicken till en skärm på vilken han projicerar en bild av ett isberg.
– Har du sett Titanic?
De som är bekantade med James Camerons romanistiska katastroffilm från sent 90-tal vet vad som kännetecknar ett isberg; största delen av dess massa döljer sig under ytan, vilket gör dem svåra att upptäcka i tid. Och på samma sätt som Titanic sjönk på grund av oaktsamhet kan byggprojekt bli mindre lönsamma om man inte förstår vad som genererar kvalitet. Alltför ofta ser Thomas Samuelsson att entreprenörer, beställare och andra aktörer inom byggbranschen missar att ta hänsyn till parametrar utöver tid, kostnad, innehåll och säkerhet när kvaliteten på ett projekt analyseras. Men egentligen ligger kvalitetsbristkostnaderna under ytan och lurar.
– Parametrar som tid och pengar är egentligen resultatvariabler som påverkas av delaktighet, trivsel och samarbete och andra mjuka parametrar. Projektets framgång, även den ekonomiska framgången, beror på hur dina underliggande arbetssätt och processer fungerar.
Och det är just de variablerna som hans företag mäter. På samma sätt som Titanics grymma öde var resultatet av ett systematiskt fel så måste byggbranschen inse sina systematiska brister, i ett tidigt skede.
– Man kan inte ha så mycket otur att 100 miljoner går förlorade i kvalitetsbristkostnader varje år, säger Thomas Samuelsson.
Han stärker sin tes ytterligare genom att hänvisa till en enkätundersökning som Binosight gjorde tillsammans med Byggherrarna. I undersökningen fick byggherrar svara på frågor om kvalitetsmedvetenhet, och resultatet visade att majoriteten har koll på verktyg och metoder för kvalitet samtidigt som de flesta inte hade definierat vad kvalitet innebär för dem. Därför följs kvaliteten inte upp.
– Och ändå har de flesta inom byggbranschen någon form av kvalitetsstämpel eller kvalitetscertifikat. Men ett certifikat avslöjar inget om hur man gör något och om det skapar värde. Sådant beaktas vanligtvis inte i en revision, säger Thomas Samuelsson.
Alla kan bli bättre
Men det är inte bara byggbranschen som kan göra rätt saker på sämre vis. De allra flesta verksamheter skulle vinna på att granska kvaliteten i sina processer, menar Thomas Samuelsson.
Dessutom utgår Pqi, Binosights verktyg för processkvalitet, från tesen att risker och avvikelser redan finns som en tanke i människors huvuden innan något oönskat händer.
– Oftast känner folk på sig att något är fel ganska tidigt, även om de kanske inte ser helheten.
Pqi fungerar på så sätt att det identifierar risk i ett tidigt skede genom att alla involverade i ett byggprojekt tar ställning till en rad påståenden. Alla påståendena graderas på en tiogradig skala – anger man noll så håller man inte alls med, och anger man tio så stämmer påståendet helt. Påståendena i sig är kopplade till en massa variabler som forskning har visat är viktiga för ökad effektivitet, så som egenkontroll, att ha fungerande kommunikation eller att arbetsmiljön och säkerheten är bra. All rapportering är anonym, så att folk ska känna sig bekväma med att berätta allt utan risk för repressalier.
Sedan aggregeras allas svar för att komma så nära verkligheten som möjligt, även kallat ”wisdom of the crowd”. Pqi identifierar alltså områden där risken för negativa konskvenser är störst, och skapar sedan ett underlag för åtgärder som behöver vidtas.
Varför mäter så få verksamheter processkvalitet?
– Jag tror att det handlar om bristande förståelse och insikt. Organisationernas är beroende av framgång, men framgång mäts oftast i ekonomiska mått. Så länge organisationen går med vinst så är ledningen nöjd, men sällan tänker man på hur mycket slöseri man har. Därför kan saker fungera mindre bra utan att man gör något åt det.
Thomas Samuelsson antar också att processkvalitet sällan prioriteras eftersom det drivs av mjuka värden.
– Kanske fördomsfullt, men ledningar förstår inte att mjuka värden hjälper dem att driva bättre projekt. De vet att man tjänar på kvalitet, men missar att kvalitet är en värderingsfråga, och att nyckeln sitter i deras dokument och processkartor. Man måste tänka på det som skapar bättre möjlighet till ekonomisk framgång, snarare än på ekonomin.
Så länge som ledningar ser kvalitet som en kostnad, och inte som en investering, så kommer organisationer inte kunna fokusera på att mäta sina processer. Att saker är på det sättet inom byggsektorn och samhället i stort är sorgligt, poängterar Samuelsson.
– Men det är inte sorgligt för mig.
För han är ju bra på det som alla andra är dåliga på, och dessutom finns där en fantastisk förbättringspotential.
Thomas Samuelsson berättar att han sporras av förändring, och att han hoppas kunna skapa en global standard för projektkvalitet inom byggbranschen tillsammans med forskarna och Byggherrarna. Han är oerhört stolt över samarbetet, och hoppas att kvalitetsbristkostnaderna ska minska i takt med att fler lär sig mer om processkvalitet.
– I dagsläget är mjuka värden inte en naturlig del av riskhanteringen, men det ska vi ändra på.