Inga produkter i varukorgen.
Många vill plugga – men ont om platser
Kompetensutveckling
Den som är mitt i arbetslivet och behöver uppdatera sin kompetens har snart möjlighet att söka det nya omställningsstudiestödet. Men enligt en färsk undersökning finns en risk för att utbildningsplatserna på landets universitet och högskolor inte kommer att räcka till för att möta det stora intresset.
Stödet vänder sig till den som jobbat minst åtta år och vill plugga.
Foto: Stock Adobe.
Arbetslivet befinner sig i en stor omvandling där yrken förändras och behovet av kompetensutveckling är större än någonsin.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Enligt World Economic Forums ”Future of Jobs Report” kommer hälften av alla yrkesverksamma att behöva uppdatera sin kompetens fram till 2025. Miljontals jobb är på väg att försvinna på grund av automatiseringen – men ännu fler kommer också att skapas under förutsättning att både arbetsgivare och löntagare är beredda att satsa på kompetensutveckling.
För yrkesverksamma
Efter så kallade trygghetsförhandlingar mellan fack och Svenskt Näringsliv har regeringen tagit beslut om att införa ett omställningsstudiestöd för den som jobbat i minst åtta år och har kollektivavtal.
Stödet, som är ett bidrag på max 80 procent av lönen, är till för att göra det ekonomiskt möjligt för yrkesverksamma att kunna bredda sin kompetens – antingen genom vidareutbildning inom sitt område eller genom att helt växla spår.
Den 1 oktober öppnar ansökan för studier som ska påbörjas under första halvåret nästa år.
Stort intresse
Och redan nu kommer signaler om ett stort intresse för att utnyttja stödet. Enligt en ny undersökning som Novus gjort på uppdrag av Unionen, som är Sveriges största fackförbund, kommer efterfrågan på universitets- och högskoleutbildning att öka rejält när stödet införs.
Beräkningar visar att hela 290 000 privatanställda tjänstemän vill plugga på universitet och högskolor de närmaste tre åren. Det är mer än dubbelt så många som de 105 000 personer som är 35 år eller äldre och som nu studerar vid fakulteterna.
Martin Linder, som är ordförande i Unionen, betonar vikten av att skolorna snarast förbereder sig för anstormningen av vuxenstuderande.
– Det börjar bli bråttom. Ska vi kunna möta arbetsmarknadens enorma behov av ny kompetens är det avgörande för Sveriges framtid att redan yrkesverksamma ges möjlighet att studera, säger han i en kommentar.
Finansieringen hindrar
Men enligt en enkät som Unionen genomfört bland universitet och högskolor uppger en majoritet att finansieringen utgör ett hinder för att anpassa utbudet till nya grupper av yrkesverksamma.
– Nu behövs politiska initiativ för att styra universiteten i rätt riktning. Lärosätena behöver särskilda resurser för att ta fram flera utbildningar som passar den som också arbetar, säger Martin Linder.
Svårt möta intresset
Niklas Karlsson, gruppchef på analysavdelningen på Universitetskanslersämbetet, delar uppfattningen att det kan bli svårt att tillgodose det stora intresset som följer med det nya omställningsstudiestödet.
– Våra beräkningar av den teoretiska utbildningskapaciteten, alltså en prognos för hur många som får plats i högskolan, visar på en minskning fram till 2026 baserat på de ekonomiska förutsättningarna. Det tyder på att det kan bli svårt att möta ett ökat intresse för högskoleutbildning framöver och att det kan påverka olika grupper olika, säger han till Kvalitetsmagasinet.
Vad kan universitet och högskolor göra för att förbättra situationen?
– Det är en fråga som vi inte riktigt kan svara på. Lärosätena har sina ekonomiska ramar som är beslutade av regeringen samtidigt har de ett uppdrag att erbjuda ett utbildningsutbud som svarar mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Lärosätena kan behöva se över sitt utbildningsutbud och föra en dialog om finansiering, förklarar Niklas Karlsson.
