Inga produkter i varukorgen.
Nu ska hennes reformverktyg spridas på bred front: ”Kan användas i hela världen”
Förbättringsarbete En användarvänlig och vetenskaplig modell för att trygga framtidens reformarbete och innovation, och som kan användas oavsett land och tillstånd? Ja, det låter som en utopi, men det forskaren Olena Shevtsovas har skapat är högst verkligt.
Foto: Ellinor Gotby Eriksson och Stockadobe
När det oväntade händer behöver samhället vara resilient och snabbt ställa om till de nya förutsättningarna. Vid pandemin visade många länders olika instanser prov på detta. I Ukraina skapade civilsamhället blixtsnabbt nya system i samband med Rysslands invasion. Forskaren Olena Shevtsova har tittat närmare på hur denna resiliens kan systematiseras med hjälp av ett beredskapsverktyg som hon har tagit fram – vilket Kvalitetsmagasinet tidigare har rapporterat om.
Då hade hon varit i Sverige i drygt ett år efter flykten från Kiev, och sammanställt forskningen som hon påbörjade i sitt hemland. Nu har Förvaltningsakademin på Södertörns högskola lanserat Shevtsovas metod, som kallas Stakeholder partnership – alltså partnerskap mellan intressenter.
En personlig drivkraft
Stakeholder partnership är uppdelat i tre faser: initiering – implementering – validering. Den viktigaste delen är initieringsfasen för att implementera reformer. I den fasen är den ansvariga myndigheten den viktigaste aktören, men Stakeholdermetoden innebär att den ansvariga myndigheten inte behöver vara fullt lika närvarande under implementeringen eller valideringen. Rent praktiskt fungerar metoden lite som en verktygslåda, eller en slags infrastruktur som ska vara lättillgänglig och lättbegriplig när krisen är framme.
När vi återigen träffar Olena Shevstova under ett innovations-symposium på Södertörns högskola uttrycker hon stor ödmjukhet inför sitt arbete.
– Jag känner egentligen inte stolthet över det jag har skapat, för det här arbetet har varit en självklarhet för mig. Det har också varit ett sätt att hantera det som Ukraina fortfarande utsätts för, säger hon.
Universell och anpassningsbar
Metoden går att använda oavsett land, eftersom den går att anpassa utifrån lokala förutsättningar och utmaningar.
– Den nytta som alla användare av modellen får är att reformer och förändringar går att göra mer tid- och kostnadseffektiva, säger hon.
Förvaltningsakademin har också nyligen skapat en kurs utifrån Olena Shevstovas metod; ”Reform implementering och transnationellt samarbete i tider av osäkerhet”.
– Vi har hållit kursen för 33 ukrainska ledamöter, och fick en utmärkelse från Ukraina efter det. Vi vill gärna fortsätta hålla den här kursen så om intresse finns är det bara att kontakta Förvaltningsakademin så sätter vi upp den igen.
Nu mer fokus på ledarskap
Olena Shevtsovas största förhoppning är att hennes modell kan bidra till fler synergieffekter inom offentlig sektors reformarbete.
– En av de viktigaste poängerna med Stakeholdermodellen är att aktörer från olika förvaltningsnivåer enkelt ska kunna engagera sig i de implementeringar som sker under en reform, och att det ska bli lättare att komma med initiativ från olika nivåer av styrning. Det vill säga global, regional, nationell eller lokal nivå.
Nu fortsätter hon beredskapsforskningen på Södertörn högskola. Denna gång tillsammans med professorn Anders Ivarsson Westerberg och docenten Jenny Madestam, och med fokus på ledarskap och beslutfattande i tider av osäkerhet.
– Förra veckan presenterade vi ett preliminärt rön till Ukrainas offentliga förvaltning och fick feedbacken att våra fynd är av global betydelse, så även det vill vi sprida i form av en kurs om intresse finns. Om man vill veta mer är det bara att höra av sig!
