Ny rapport: Så mår vi på jobbet (och det kan vi göra)

Så påverkade pandemin

Kvinnor anger bättre något hälsa än män, medan åldersgruppen 20–29 år anger något bättre hälsa än åldersspannen högre upp. Men här handlar det trots allt om små skillnader.

Med tanke på hur stabilt siffrorna ligger under det här tioårsspannet blir det förstås extra spännande att se att den lilla rörelse som ändå händer under pandemiåret 2020 är i positiv riktning jämfört med året före, 2019.

Under 2020 går kurvorna för balans mellan privatliv och arbete, lätt för att varva ner samt ork kvar för fritidsaktiviteter efter jobbet upp lite. Särskilt när det gäller orken till andra aktiviteter efter arbetsdagen. Det hänger gissningsvis ihop med att många upplevde det som lättare att få ihop livspusslet när restider till och från jobbet försvann.

De flesta trivs

Även när man frågat efter meningsfullhet, trivsel och arbetsbelastning märks en upplevd förbättring under 2020 jämfört med 2018–2019. Däremot inte när det gäller riskfyllda arbetsförhållanden. Nära fyra av fem upplever både meningsfullhet och trivsel på jobbet.

Sett till yrkesgrupp är yrkesarbetare föga överraskande överrepresenterad bland dem med riskfulla arbetsförhållanden, medan tjänstemän och chefer ligger på betydligt lägre nivåer. Går man efter ålder upplever åldersgruppen 20–29 i högre grad riskfyllda arbetsförhållanden, precis som män som grupp.

När det gäller arbetsbelastning ligger chefer i topp, tätt följda av tjänstemän. Kvinnor upplever generellt högre arbetsbelastning än män. Medan åldersgruppen 20–29 år är den grupp som anger lägst arbetsbelastning. Cheferna upplever å andra sidan även högst meningsfullhet och trivsel på jobbet.

Oroande grupp som mår sämre

Så de flesta mår helt okej. Allt bra med det? Nja. I den mindre grupp som svarade att de sällan trivs på jobbet hittar man också den absolut största andelen som svarat att de aldrig trivs med tillvaron i stort. Här är det förstås svårt att veta vad som är hönan och vad som är ägget. Men att dålig trivsel på jobbet hänger ihop med en låg livskvalitet i stort blir tydligt. Här finns saker för arbetsgivaren att jobba på. Feelgood anger tre viktiga friskfaktorer:

1. Chefen. Medarbetaren får det stöd hen behöver, får uppskattning för sina insatser och känner sig respekterad.
2. Arbetsklimatet och medarbetarna. Medarbetaren trivs på jobbet och har bra samarbete med kollegorna. Det finns någon att prata med om problem uppstår.
3. Balans och återhämtning. Medarbetaren har lätt att varva ner efter jobbet och upplever rimlig balans mellan privatliv och arbete respektive krav och resurser.

Den vanligast förekommande friskfaktorn är arbetsklimatet och medarbetarna. 60 procent anger att de har den faktorn. 40 procent anger Chefen medan bara cirka 30 procent anger Balans och återhämtning. Sju av tio har någon friskfaktor, 17 procent har alla tre, medan andelen som helt saknar friskfaktor minskat de två senaste åren.

Många saknar friskfaktorer

Men faktum kvarstår att tre av tio helt saknar friskfaktorer på jobbet. Och det avspeglar sig i såväl sjukfrånvaro och sjuknärvaro (när man går till jobbet trots att man är sjuk och borde stannat hemma), menar Feelgood.

För den som har tre friskfaktorer minskar risken för sjukfrånvaro med 75 procent och för sjuknärvaro med 60 procent jämfört med dem som helt saknar friskfaktorer. Allra högst faktisk frånvaro (sex gånger eller mer under ett år) är det bland 20-åringarna. Sedan går sjukfrånvaron stadigt ner för att plana ut i 40-årsåldern.

Läs hela rapporten här.