Inga produkter i varukorgen.
Rektorers inriktning i arbetet påverkar lärandet
Ledarskapsutbildning Man behöver ingen skolledarerfarenhet för att gå rektorsprogrammet. Men nu visar en ny avhandling på problem med det upplägget. De som saknar erfarenhet har nämligen svårt att tillgodogöra sig samma kompetens som de som redan har haft en organisatorisk inriktning i sitt tidigare arbete.
Tidigare erfarenheter styr hur deltagarna kan tillgodogöra sig rektorsprogrammet. Foto: Stock Adobe
De flesta tänker sig nog att nybakade rektorer har ungefär samma kompetens. För alla rektorer utanför förskolan är rektorsprogrammet obligatoriskt sedan 2010. Det är en befattningsutbildning och den ska påbörjas inom ett år efter tillträde. Behörig är den som har en anställning som rektor, biträdande rektor eller annan personal med motsvarande ledningsfunktion.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Men tänk om det inte stämmer att alla kommer ut från rektorsprogrammet med samma kunskaper? En ny avhandling vid Göteborgs universitet pekar på just det, att kunskapsnivåerna skiftar betydligt mellan dem som utexamineras från det treåriga rektorsprogrammet. Och det är förkunskaperna som avgör hur väl man kommer att tillgodogöra sig utbildningen.
Svårt för rektorer utan ledarerfarenheter
Stina Jerdborg har disputerat i Utbildningsvetenskap med en avhandling om rektorsprogrammet. Den visar att de nyanställda rektorerna har
lättare att ta till sig utbildningen om de har med sig en organisatorisk förståelse av rektorsuppdraget. Det vill säga, en förståelse av att deras roll som rektor är att leda organisationen. Utan den grundförståelsen i bagaget distanserade sig rektorerna från delar av utbildningen.
– Kraven för att bli rektor i Sverige är väldigt generellt hållna vilket gör att nya rektorer kan sakna grundkunskap inom de verksamheter de ska leda, förklarar Stina Jerdborg.
– Jag skulle säga att rektorers förhållningssätt till rektorsrollen fungerar som ett filter eller inre struktur för hur rektorer engagerar sig i rektorsutbildningen såväl som i rektorsarbetet. Det påverkar i hög grad vad de får för kunskaper och erfarenheter med sig och resulterar i stora olikheter trots att de deltagit i samma utbildning.
Förkunskaper underlättar utvecklingsarbetet
Det studien också visar är att när den som är novis ska utveckla sitt ledarskap görs det i relation till det verksamhetsområde och den kontext de redan är bekanta med. Den som till exempel helt saknar erfarenhet av skolledning får svårt att ta till sig utbildningen trots att de går utbildningen parallellt med arbetet. Rektorerna kan då inte bidra till utvecklingen av sin skolas verksamhet. Trots att de många gånger inte vet vad arbetet innebär har de dessutom fullt ansvar från dag ett.
På samma sätt blev det svårt för den som inte hade erfarenhet av att arbeta i aktuell skolform, att ta ett pedagogiskt ledarskap och utveckla verksamheten tillsammans med medarbetarna, eftersom de saknade kunskap och redskap för detta.
– De som i stället blev rektor i verksamheter de kände väl sedan tidigare hade däremot goda möjligheter att vidareutveckla såväl sig själva som sina verksamheter, förklarar Stina Jerdborg.
Huvudmännen måste ta ansvar
Hennes slutsats är att det finns skäl att se över och formalisera vägen för att bli rektor. Eftersom erfarenheten visar sig vara avgörande för möjligheten att delta fullt ut i utbildningen betonar hon huvudmännens ansvar.
– Huvudmän har både möjligheter och ansvar för att utveckla och stödja möjliga nya generationer av skolledare inom den egna verksamheten. Till exempel genom att öppna upp rektorspraktiken för insyn och gradvis deltagande och ansvarstagande i samverkan med mer erfarna skolledare som tar ett större huvudansvar under tiden som nya skolledare hinner skapa sig viss erfarenhet av och inblick i yrket.
Rektorsprogrammet behöver anpassas
Men så länge rektorsprogrammet ska ta emot novisa rektorer helt utan skolledarerfarenheter behöver programmet anpassas till det faktum att de saknar erfarenheter att knyta an till, menar Stina Jerdborg:
– I stället för att arbeta parallellt skulle man kunna tänka sig ett mer sekventiellt upplägg där man varvar arbete och studier på ett annat sätt än i dag, ett års arbete och sedan en termins studier exempelvis. Och då bör de novisa rektorerna inte ha det fulla ansvaret på sina skolor utan ges möjlighet att ta en mer biträdande roll inledningsvis.
