Just nu är telekombranschen i en djup svacka, men före nedgången, redan 1995, upptäckte Ericsson att personalen trots framgångarna för företaget upplevde stor stress och flera chefer gick in i väggen. I den årliga attitydundersökning som Ericsson genomför bland personalen visade det sig också att en hög andel kände stor trötthet efter jobbet vilket i sin tur påverkade privatlivet. Förhållandena för privatlivet har, som bekant, även omvänt betydelse för vad man presterar på arbetet.
Unikt beslut
Attitydundersökningen gav den dåvarande personalchefen de siffror som behövdes för att koncernledningen skulle agera. Ledningen tog det unika beslutet om en koncerngenomgripande policy att arbeta stressförebyggande och uttalade sitt stöd för att satsa på arbetsmiljöförbättringar. 1999 startade man därför ett pilotprojekt för att arbeta fram ett eget stressförebyggande program.
– Syftet med projektet var att personalen skulle uppnå en balans mellan arbetslivet och privatlivet, berättar Anne Peterberg, en av projektledarna och koncernläkare på Ericsson.
Egen modell
Resultatet blev att Ericsson tog fram en egen stressförebyggande modell som blev klar för ungefär ett år sedan. Tanken med modellen är att ge alla koncernens anställda en grundinsikt om stress och den bygger på tre steg. För det första vill man identifiera vilka som är i behov av en stressförebyggande åtgärd och skapa en insikt om problemet med stress. Identifieringen gör man med hjälp av dels den årliga attitydundersökningen, dels stresstester. Arbetet med att skapa insikt görs med en informationsbroschyr och en film som alla medarbetare tittar på tillsammans med sina chefer. Filmen använder man för att kunna nå ut till alla koncernens tusentals anställda.
Konkreta aktiviteter
Steg två i modellen är att utbilda personalen i till exempel personlig utveckling eller ledarskap. Ericsson har satsat på ett stort internt utbildningsutbud. Det sista steget består av ett antal olika konkreta aktiviteter och verktyg för att motverka stress, till exempel mental träning som metod, kurser i hur man ska organisera och planera sitt arbete, kostens och hälsans betydelse, men också individuella samtal med coacher eller företagshälsovården. Programmet erbjuder dessutom en kognitiv terapi för att i svåra fall ändra hela beteendemönster.
Tickande bomb
Ericsson har inte gjort några beräkningar på om satsningen är ekonomiskt lönsam. Ledningens insikt om den betydelse stressrelaterade besvär har för både medarbetarnas och chefernas hälsa har varit tillräckligt för att motivera en satsning.
– Vi behövde aldrig räkna i ekonomiska termer. Vi var medvetna om att vi satt på en tickande bomb, säger Anne Peterberg.
Hur det stressförebyggande programmet kommer att slå är ännu för tidigt att säga, men Ericsson har gjort en utvärdering av den grupp på 20 personer som ingick i det pilotprojekt som arbetade fram modellen. Enligt den enkäten menar alla att de lärt sig något av projektet och mer än hälften säger att de lärt sig mycket. Åtta av tio tycker att de tillägnat sig någon konkret metod eller något verktyg som de kan använda sig av och av dem anser 86 procent att de också har märkt effekt av aktiviteterna.