Vad har kvalitetsledning och idrott gemensamt?

Blogg Jag älskar att titta på idrott, särskilt under sådana evenemang som det OS vi just har fått uppleva. All dramatik, svett, glädje, tårar, drömmar och känslor. Det är medryckande, skriver Andreas Odhage i sin blogg.

Vad har kvalitetsledning och idrott gemensamt?
Kvalitetsledning handlar om ständiga förbättringar. Idrott och just ständig förbättring har oerhört mycket gemensamt.Bild Adobe Stock.

Jag älskar också att utöva idrott. För min egen del handlar det mest om långdistans och uthållighetssporter.

Okej, kanske du tänker nu. Vad har det här med kvalitetsledning att göra?

Kvalitetsledning handlar om ständiga förbättringar. Idrott och just ständig förbättring har oerhört mycket gemensamt.

En idrottare, både inom individuella sporter och lagsporter arbetar målinriktat och med förbättring utifrån sina förutsättningar. Detta gäller för både elit som motionär.

Det samma gäller en verksamhet som naturligt arbetar med just ständiga förbättringar.

Nja, kanske ni tänker nu, det är inte riktigt samma sak. De utövar idrott och vi har en verksamhet.

Bli bättre

Jo, det stämmer förvisso, men drivkrafterna bakom förbättring är samma. Om du vill bli en bättre löpare eller om du vill bli bättre på att leverera en tjänst eller produkt så är många av de grundläggande stegen mer eller mindre de samma.

Dessa stegen finner ni i standarden och dess avsnitt. Det handlar bara om att sätta dem in i olika perspektiv.

Både idrottare och verksamheter behöver förstå sina förutsättningar. Daniel Ståhl med sin längd på 2 meter och vikt på 155 kg har utmärkta förutsättningar för diskus. Men han skulle vara hopplös på 400 meter häck där 1,87 meter och 80 kg tunga Karsten Warholm är världsbäst.

Så att förstå sina förutsättningar är viktigt.

Kunna självledarskap

Idrottare och alla inom en verksamhet behöver kunna utöva ledarskap, inte minst över sig själva. Men även i grupp. För det handlar om att ta ansvar för att det vi gör har verkan och effekt. För utan ledning, mål, resurser, stöd och processer blir inte mycket gjort. Sen om vi kallar det för idrott eller kvalitetsledningssystem spelar ingen roll.

Idrottare behöver planera sin träning precis som verksamheter behöver planera sin verksamhet. Sen kan planer behöva ändras på grund av omständigheter och förutsättningar. Så då är vi tillbaka till det inledande avsnittet i standarden, verksamhetens förutsättningar. Det är därför vi inte bara ska planera en gång per år och se det som något nödvändigt ont. För vi lever i en oförutsägbar värld som gör att vi behöver ändra, korrigera och testa oss fram mot våra mål. Mål som gör oss bättre.

Både idrottare och verksamheter behöver se till helheten. Att det vi gör på ett ställe påverkar andra delar av verksamheten. Det samma gäller inom idrott. Om jag som löpare bara tränar mina benmuskler så uppstår snart andra problem i kroppen vilket gör att jag inte kan springa. Om jag exempelvis inte tränar min överkropp och framför allt magmuskler och rygg så kommer jag inte att kunna springa mer på grund av ryggproblem. Ingen går till gymmet och tränar bara en muskelgrupp, eller hur?

Helheten viktig

Det är samma i en verksamhet, om ni exempelvis bara arbetar med ständiga förbättringar inom produktionen så uppstår det snart problem i andra delar av verksamheten. Problem som kanske tynger ner eller förhindrar förbättringar. Så att se till helheten och hur ni påverkar varandra inom verksamheten är otroligt viktigt.

Idrottare tränar och de gör det oavsett väder eller humör. De har pannben eller ”grit” som det populärt kallas. Konsten att inte ge upp även när det är motigt.

I en verksamhet tränar vi också. Gör vi samma arbetsuppgifter så blir vi per automatik bättre på dem tills vi behärskar dem mästerligt. Men det gäller att utvecklas och bli bättre i takt med utvecklingen.

Utveckla hela tiden

För varken idrottare eller individer i en verksamhet kan leva på gamla meriter. Bara för att jag har genomfört en Ironman, långdistanstriathlon, innan pandemin innebär inte det att jag nu kan genomföra Idre Fjällmararaton utan att fortsätta träna, dessutom träna annorlunda. Vilket innebär att jag har fått genomföra en helt annan plan utifrån mina förutsättningar. Skaffa annan utrustning, nya kunskaper osv. Det vill säga inte helt olikt att ge sig in i exempelvis ett nytt affärsområde om vi ska dra liknelser till arbete.

Att arbeta med ständiga förbättringar handlar inte bara om verktyg, planer och mål. Det är en inställning, en mentalitet som inte är helt olik den inom idrottsvärlden. Ständiga förbättringar behöver vara en del av kulturen för att lyckas integrera er kvalitetsledning på ett naturligt sätt i verksamheten.

Nu ser jag fram mot en höst av ständiga förbättringar och säsongsstarten av världens bästa hockey- och fotbollsliga.

Andreas Odhage, global revisionsledare, Assurgo.

 

Kunskapsmaterial

Bloggar

Böcker

Karriär

Ledare

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.