Färre avhopp från gymnasiet

Öppna jämförelser redovisas varje år för att ge kommunerna stöd i analysen av sina gymnasieresultat. Den senaste rapporten visar att 73 procent av eleverna som 2015 påbörjade ett yrkesprogram och 79 procent som påbörjade ett högskoleförberedande program vid kommunala skolor nådde examen 2018.

En jämförelse som gjorts av samtliga fem årskullar som slutfört gymnasieskolan sedan den reformerades 2011 visar att andelen som tar examen inom tre år efter att ha påbörjat ett nationellt program totalt sett har ökat från drygt 71 procent år 2014 till 76 procent 2018. Det innebär att cirka 4 000 fler elever nådde examen inom tre år 2018 jämfört med 2014.

Kommunerna arbetar aktivt

– Det är alltid svårt att veta de exakta orsakerna. Men det kan ha att göra med att antalet nyanlända elever successivt minskat och att många kommuner arbetat aktivt för att få eleverna att stanna kvar och slutföra sina studier. Ett 60-tal kommuner har bland annat deltagit i Plug In, ett projekt för att motverka studieavbrott, säger Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för utbildning och arbetsmarknad på SKL.

Läs även: Kvalitetsarbete inom vård och skola bygger på delaktighet.

Men samtidigt visar jämförelsen på stora skillnader mellan kommunerna. Enligt Per-Arne Andersson är det flera faktorer som ligger bakom skillnaderna, till exempel vilka program som kommunerna anordnar och hur elevsammansättningen ser ut.

– I databasen Kolada kan kommunerna när som helst gå in och titta på sina resultat och göra olika jämförelser. Nytt för i år är att de även kan välja ut och jämföra sig med kommuner som har liknande socioekonomiska förutsättningar för att få en mer rättvisande bild, säger han.

Sämre med introduktionsprogrammen

Däremot är genomströmningen, alltså andelen elever som fullföljer sin gymnasieutbildning, fortfarande låg på introduktionsprogrammen. Introduktionsprogrammen är till för att ge obehöriga elever möjlighet att komma in på ett nationellt program eller leda till att de kan få ett arbete.

Totalt sett är det bara runt 15 procent av eleverna på introduktionsprogrammen som når examen inom fyra år och på kommunala skolor är andelen ytterligare en procentenhet lägre.

– Det är bekymmersamt att genomströmningen på introduktionsprogrammen är så låg. Här tror vi att det finns mycket som huvudmännen kan göra för att vända utvecklingen, säger Per-Arne Andersson.

SKL driver flera projekt där introduktionsprogrammen är i fokus, bland annat Yrk In som handlar om att stärka kopplingen mellan introduktionsprogram, yrkesprogram och arbetsmarknad samt Improve, som fokuserar på att förkorta tiden på introduktionsprogrammen för nyanlända ungdomar.

För första gången redovisar SKL även vad som hänt med den första kullen elever som fått examen från den reformerade gymnasieskolan, det vill säga elever som gick ut gymnasiet 2014. Av dessa var det 74 procent som jobbade eller studerade 2016.