Kulturen sitter inte längre i väggarna – ”Orealistiskt att försöka stoppa distansarbete”

– Många av dem var vita äldre män i chefsposition, och de hade ett egenintresse i att folk skulle börja arbeta mer på kontoret igen. En hel del chefer är fast i sina egna kanske daterade erfarenheter – och det är mänskligt att vara rädd för förändring. Men det är inte ett hållbart argument, för det är helt enkelt orealistiskt att försöka stoppa distansarbetet.

Över hälften av de svenskar som började arbeta på distans på grund av pandemin tyckte att distansjobbet påverkade deras arbetsliv och privatliv till det bättre. Hela nio av tio svenska medarbetare vill ha möjlighet att arbeta hemifrån. Det visar en Yougov-undersökning som gjorts på uppdrag av organisationen Great Place to Work, och som publicerades i oktober.

Majoriteten av de svarande uppgav att de producerar mer på hemmaplan samtidigt som de känner sig mindre stressade.

Samtidigt vänder sig många arbetsgivare emot utvecklingen med distansarbete. Enligt Oscar Berg handlar det om en förändringovilja från ledningshåll.

– Det är ofta personliga åsikter snarare än fakta som ligger till grund för att någon försöker begränsa distansarbete. Hade man varit rationell hade man istället sett möjligheterna, och förstått de företagsekonomiska fördelarna, säger han och tillägger:

– En verksamhets lönsamhet handlar i mångt och mycket om tillgång till resurser. Förut behövde man ha alla resurser i form av medarbetare samlade under samma tak, idag behöver man inte det. Det innebär att tillgången till resurser blir större för de som är okej med distansarbete, säger han.

Det finns utmaningar i att ställa om mot distansarbete, men det är inte utmaningar som inte går att hantera, menar Oscar Berg.

– Det här är verkligen inte outforskad mark. Tvärtom har det bevisligen fungerat på väldigt många arbetsplatser. Vissa backar nu in på kontoret igen för att man upplever att kulturen drabbades negativt, och det är ju en temporär lösning men det fungerar inte på lång sikt, säger han.

De yttersta riskerna om man väljer bort arbetsformen är enligt Oscar Berg att man tappar talanger och får brist på kompetens.

– Man får en annan typ av medarbetare, de som är mer följsamma eller som bor nära arbetsplatsen. Men det är ju inte alltid säkert att de är bäst lämpade för uppdraget.

AI:s framfart har också lett till att människors arbetsuppgifter har börjat skifta karaktär. De arbetsuppgifter som inte ännu lämpar sig för AI är högkvalificerade strategiska arbetsuppgifter som kräver en hög nivå av kreativitet, kritiskt tänkande och empati. De fysiska yrkena så som vård- och omsorg-uppdragen, de kommer inte tas över av AI.

– De behöver såklart vara på plats. Det kommer inte AI att ändra på. Men de som inte behöver det, varför ska de tvingas in till kontoret?

Vad är det då som krävs för att lyckas, utöver en större förändringsvilja hos ledningen? Enligt Oscar Berg handlar det om att skapa en stark kultur med hög tillit och tydligt fokus på samarbete, för en stark samarbetskultur fungerar oavsett avstånd. Den baseras på hur bra gruppen är på att interagera med varandra – inte på hur många meter det är mellan skrivborden.

– När en verksamhet vill stärka kulturen på en fysisk arbetsplats handlar det ofta om teambuilding och diskussioner kring hur man beter sig i olika specifika situationer – snarare än att reflektera kring hur vi kommunicerar med varandra i det löpande arbetet, som till stor del sker digitalt idag, säger han.

Genom att sätta upp tydliga spelregler kring hur den digitala kommunikationen ska ske stärker man samarbetskulturen inför det faktiska arbetet – så som det ser ut och kommer att fortsätta se ut. Detta är mer eller mindre en naturlag, förklarar Oscar Berg.

– Vi behöver se över hur vi kommunicerar i våra digitala kanaler och prata om hur vi tolkar de olika signaler vi möter där. Och när vi väl ses på samma plats ska vi såklart utnyttja den möjligheten och arbeta med avsikt att stärka gruppen snarare än att bara sitt bredvid varandra och arbeta i tysthet.