Medborgarbudget bygger broar i Göteborg – ”Demokratisk process i miniatyr”

För tre år sedan började Hisingens socialnämnd i Göteborg att pilot-testa en medborgarbudget med 800 000 potten. I år blir satsningen permanent för socialförvaltningen Hisingen, och pilotsatsningar startar för socialförvaltningarna Nordost och Sydväst.

Det är ett politiskt uppdrag från kommunstyrelsen med syftet att stärka invånarnas inflytande och delaktighet. Malin Kennerud är processledare för medborgarbudgeten i Socialförvaltningen Hisingen.

– Efter piloten 2023 och 2024 var kommunfullmäktige så nöjda att man fattade beslut om att det skulle bli en permanent budget. Det gör att vi kan börja arbeta lite mer långsiktigt, säger hon.

De förslag som vann i fjol var bland annat att ha tivoli i bostadsområdet, utomhusbio, sminkkurs för personer över 60 år, kurs i kvinnligt självförsvar, och simskola för mammor och barn – vilket det finns ett stort behov av i dessa områden.

Vid insamlandet av medborgarnas förslag används en internationell opensource-plattform som Göteborg stad har hämtat hem till egna servrar. Det gör att kommunen kan bestämma mer själv kring hur man vill arbeta med plattformen.

– Nu kan vi tillexempel plocka in statistik från de som lämnar förslag. På så sätt kan vi lära oss mer om vilka som är delaktiga, i form av ålder, kön, bostadsområde och så vidare. Det är såklart frivilligt att lämna sina uppgifter, men de flesta gör det, säger Malin Kennerud.

Hon hoppas att medborgarbudgeten ska bidra till att öka tilliten till kommunen.

– Det här är mer aktuellt än någonsin, för demokrati är inte en självklarhet just nu. Medborgarbudgeten är ett väldigt konkret sätt att arbeta med demokrati och under en överblickbar period.

Biskopsgården på Hisingen är en stadsdel med många unga invånare och i år har gruppen en miljon kronor att besluta om. Efter att förslagen lämnas in på plattformen dyker de upp direkt på kommunens hemsida för allmänheten att se. Detta skapar transparens och ytterligare delaktighet bland medborgarna.

– Man kan kampanja för sitt förslag och försöka få så många som möjliga att rösta på det. De tio förslag som får flest röster genomförs sedan, så det blir som en demokratisk process i miniatyr. Det här ökar tilliteten till – och legitimiteten för – demokratiska system på en högre nivå, säger hon.

Biskopsgården är ett område som har ett återkommande lågt röstdeltagande. Under senaste EU-valet använde därför röstförberedande personal medborgarbudgeten som ett argument för att inspirera nya väljare.

– De kunde då säga ”ja men du var väl engagerad i att rösta hur medborgarbudgeten skulle användas? Då kan du rösta på EU-nivå också”, säger hon.

Ett krav från politiken är att de tio förslag som väljs ut för att genomföras ska vara sociala aktiviteter. Dels för att det ökar gemenskapen i områdena, dels för att byggnationer och liknande förslag inte går att slutföra på ett år, vilket är verkningstiden för varje budget.

– Det är en väldig bredd på de förslag som kommer in. En del föreningar som har lämnat in förslag i plattformen har genomfört dem även om de inte har vunnit. Medborgarbudgeten fungerar alltså verkligen som det är tänkt: den driver socialt engagemang.