Erica Eneqvist är statsvetare med en bakgrund i bland annat Göteborgs stad och forskningsinstitutet Rise. I sin tjänst på Rise har hon arbetat som följeforskare där hon de senaste sex åren studerat innovationsarbetet i Stockholms stad inom ramen för det Vinnova-finansierade projektet Innovationsplattform Hållbara Stockholm.
Risk för ”fluff” i kommunernas innovationssatsningar
Innovation
Många kommuner har ett stort intresse för innovation för att främja samhällsutvecklingen. Men många satsningar sker slumpmässigt och saknar fokus på hela innovationsprocessen. Forskaren Erica Eneqvist varnar för att arbetet riskerar att bli både abstrakt och fluffigt.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
Nyligen doktorerade hon vid KTH med avhandlingen ”Experimental governance: Capacity and legitimacy in local governments”.
Följt medarbetare
I arbetet med sin avhandling har hon använt kvalitativa metoder och följt medarbetare, främst på exploateringskontoret och stadsledningskontoret, men också andra förvaltningar inom stadsutvecklingsområdet.
– Min avhandling handlar framförallt om kommunernas kapacitet att arbeta med innovationsprojekt och experiment och samtidigt säkerställa demokrati och legitimitet inom ramen för arbetet. Jag menar att kommuner, i samverkan med andra aktörer, har en särskild roll att försvara de offentliga gemensamma värdena, säger Erica Eneqvist.
Stora förväntningar
Att hon kommit att intressera sig för kommunala organisationer har bland annat att göra med att det i dag finns stora förväntningar på att städer ska vara den nivån där globala utmaningar som till exempel klimatfrågan och social hållbarhet ska lösas.
Det gör att kommuner numera behöver jobba med andra frågor och på andra sätt än vad de gjorde för ett antal decennier sedan.
– Samtidigt har innovation kommit i fokus inom offentliga organisationer, där man tidigare mer tänkt i termer av kvalitetsutveckling och ständiga förbättringar, säger Erica Eneqvist.
Dessutom har kommuner till uppgift att främja det lokala innovationssystemet, bland annat i syfte i att utveckla det lokala näringslivet och skapa en attraktiv geografisk plats.
– Allt detta är olika mekanismer och kräver olika organisering. Men bara för att man säger innovation så menar man inte alltid samma sak. Risken är då att det blir både fluffigt och otydligt, konstaterar hon.
Flera drivkrafter
Inte minst klimatfrågan är i dag en viktig drivkraft bakom kommunernas ökade satsningar på innovation.
– Men det finns också andra förväntningar från medborgare och näringsliv samtidigt som kommunerna har allt mer begränsade resurser. Innovation kan då vara en möjlighet att göra ”mer med mindre” eller på ett annat sätt än man alltid gjort. Därtill kommer ett tryck från till exempel EU och nationella myndigheter att driva projekt och på så sätt få in extern finansiering, ofta med ett innovationstema, förklarar hon.
Koppling till ordinarie arbete
Men för att innovationsarbetet ska bli framgångsrikt är det viktigt att det inte är någonting som sker vid sidan om, utan att det bygger på en tydlig och prioriterad process som har koppling till det ordinarie arbetet, menar Erica Eneqvist.
Det kan möjliggöra en mer storskalig implementering av innovativa lösningar istället för att bli isolerade projektresultat som tenderar att stanna av när projekten tar slut.
– Dessutom behöver man fundera på hur man säkerställer den demokratiska processen i innovationsarbetet så att det inte blir någon enskild aktör som får gräddfil till att använda en stad som testarena, säger hon.
Utveckling av organisatoriska lärandet
Enligt Erica Eneqvist finns i dag en hel del kompetens kring innovation ute i kommunerna. Men det som behöver utvecklas är de organisatoriska processerna och det organisatoriska lärandet så att arbetet inte bara står och faller med enskilda individer.
Hon betonar vikten av tydlig styrning och att kommunerna så att säga sätter sig i förarsätet för innovationsarbetet.
– En av de stora fallgroparna är att man fokuserar allt för mycket på innehållet i själva projekten snarare än på vilka projekt som bör genomföras och med vem samt hur man bäst ska ta hand om resultaten från arbetet. Kommunerna behöver alltså se mer till hela innovationsprocessen – från utmaning till implementering och inte bara på ett testande och pilotande, säger hon.
Tre konkreta råd
Erica Eneqvist ger tre konkreta råd till kommuner som vill satsa på innovation:
1. Organisera innovationsarbetet – låt det inte bara ske slumpmässigt. Vilka är utmaningarna, hur bör de hanteras och hur kan eventuellt lyckade resultat tas om hand?
2. Tro inte att ett lyckat resultat implementeras av sig självt. Se till de med makt över besluten är involverade.
3. Tänk på att kommunen är en offentlig aktör. Vilka intressen styr innovationsagendan? Se till att det är kommunens utmaningar som står i fokus – ingen annans. Lösningarna kan se olika ut beroende på vem som kommer med dem.