5 heta kvalitetsbegrepp du behöver ha stenkoll på

Managementkonsulten Martina Avasoo Barte, som hjälper både offentliga och privata aktörer att flytta fokus från ambition till konsekvens, har myntat begreppet. I grunden är systemrealism en ny take i systemteori-tankefloran som bygger på att fundera kring vad i systemet som grundade beteendet.

Här finns tydliga kopplingar till forskning om hur distinktionen mellan en uttalad teori och den som faktiskt används i praktiken.

Att basera verksamhetens grund på människorna som faktiskt finns i organisationen och att förhålla sig till verkligheten är två starka lärdomar av Martina Avasoo Bartes teoribygge.

2. Uppdragsledarskap

Att våga stanna upp och lyssna, utan att behöva läsa alla problem som beskrivs. Det är en del i att få till ett lyckat uppdragsledarskap. Vad är då uppdragsledarskap? När glappet mellan formell och informell, ibland uppdragsbaserad makt, blir för stort behöver en uppdragsdialog finnas.

Professorn Mattias Elg har med kollegorna Andreas Wallo och Jason Martin skrivit ”Uppdragsledarskap” om hur man bäst bygger en brygga mellan de olika maktförhållandena för att skapa bästa förutsättningar för ett lyckat genomfört uppdrag.

Uppdragsledarskap handlar om att skapa bättre förutsättningar för människor att förstå, tolka och genomföra sitt uppdrag. I många organisationer finns ett glapp mellan den formella styrningen och den faktiska vardagen. Chefer har ett ansvar i linjen, men arbetet utförs ofta i tvärfunktionella sammanhang, projekt, nätverk eller förbättringsinitiativ där mandat, förväntningar och ansvar inte alltid är lika tydliga.

Då räcker det inte med att bara fördela uppgifter. Det behövs en uppdragsdialog där chef och medarbetare, eller beställare och utförare, gemensamt utforskar vad uppdraget faktiskt kräver. Vad är viktigast? Vilka mål står emot varandra? Vilket handlingsutrymme finns? Vilka resurser och avgränsningar gäller? Och vad behöver omförhandlas när verkligheten förändras?

Tanken om att människor behöver kunna påverka sitt arbete och att sociala och tekniska system ska samoptimeras, hittas även i sociotekniska teoriramverk.

I den nya kvalitetslogiken blir uppdragsledarskap därför ett sätt att gå från detaljstyrning till ansvarstagande. Inte genom att släppa taget, utan genom att tydliggöra uppdraget, skapa gemensam förståelse och ge människor möjlighet att använda sitt professionella omdöme.

3. AI-washing

Vad gör man när det uppstår en övertro på både teknologins kraft, men också hur bra vi behärskar den?

Nästan var femte svensk kontorsarbetare uppger att de ser kollegor som överdriver sin AI-kompetens. Dissonansen mellan kunskap och det vi tror oss veta kan däremot ha stora konsekvenser.

Vi vill generellt inte känna oss vid att vi själva gör oss skyldiga till AI-washing – men ser i större utsträckning beteendet hos andra, enligt en ny rapport från Solita utförd av Kantar Media.

– Om en organisation tror att den är längre fram än den faktiskt är byggs beslut och arbetssätt på en förmåga som inte finns på riktigt. Då kvalitetssäkras inte det AI levererar i den utsträckning som krävs varav fel kan slinka igenom. Glappet i sig blir alltså kvalitetsrisken då man fattar beslut utifrån en bild som inte stämmer med hur tekniken används i vardagen, säger Niklas Liedholm, head of AI på Solita Sverige till Kvalitetsmagasinet.

För att AI-satsningarna ska bli både värdeskapande och nyttiga, behöver det därför finnas en självskattning om hur vi använder AI och hur nytta det ger sett till den större bilden.

I forskningsvärlden är ”automation bias”, övertron på automatiserade råd eller system, ett hett ämne. Ett begrepp som har en direktkoppling till AI-washing – då det också bygger på att upprätthålla den mänskliga kontrollen för att inte tappa i frågor om ansvar och kvalitetssäkring.

4. Organisatorisk resiliens

Organisatorisk resiliens handlar om robusthet, anpassningsförmåga och transformativ förmåga när gamla arbetssätt inte längre räcker till. I kort säger ordet även att kvalitet inte bara mäts i hur väl verksamheten följer planen, utan i hur väl den klarar när planen inte längre håller. För 2030-talets kvalitetsarbete blir därför förmågan att upptäcka, anpassa sig och lära lika viktig som förmågan att kontrollera och följa upp.

Tre viktiga punkter som en organisation därför måste klara av:

1. Absorbera
Organisationen klarar en störning utan att tappa sin grundläggande funktion. Det kan handla om tydliga roller, fungerande kommunikation, robusta processer och marginaler.

2. Anpassa
Organisationen kan justera arbetssätt, prioritera om och fatta beslut nära verksamheten när förutsättningarna ändras. Här kopplar resiliensen an till handlingsutrymme och uppdragsledarskap.

3. Transformera
Organisationen behöver lära av kriser, målkonflikter och återkommande störningar och förändra sina arbetssätt på djupet. Det är här resiliens blir till något annat: en ren utvecklingsförmåga.

5. Regenerativ kvalitet

Det sista begreppet på listan är en bubblare.

Regenerativ kvalitet utgår från att framgång inte bara handlar om att minska fel och negativa konsekvenser. Målet är att skapa positiva nettoeffekter för människor, organisationer och samhälle.

Begreppet har ännu inte fått en fast betydelse i kvalitetsfältet. Däremot finns närliggande tankar inom forskningen om kvalitetskultur.

Där används ”regenerative quality culture” för att beskriva kvalitetsarbete som är inbäddat, lärande och förnyande över tid.

I 2030-talets kvalitetsarbete kan den tanken tas ett steg längre. Kvalitet blir då inte bara en fråga om att minska avvikelser, utan om att skapa verksamheter som stärker de system de är en del av. Det är här regenerativ kvalitet kan bli ett användbart begrepp: som en påminnelse om att det yttersta målet inte bara är mindre dåliga utfall, utan fler goda.

Begreppet regenerativ kvalitet är ännu inte etablerat i kvalitetsfältet. Men det går att koppla till Johan Rockströms forskning om planetära gränser och resiliens, där utveckling behöver ske inom de gränser som gör långsiktig mänsklig välfärd möjlig.

I det perspektivet räcker det inte att minska skada. Kvalitetsarbetet behöver också bidra till att stärka de system som verksamheten är beroende av.