Så skapar du långsiktig framgång: ”Vi kan inte bygga skolan på superhjältar”

Han vet själv hur det är att ta rollen som den vuxna personen som alltid finns där, som lägger ner den extra tiden, tar de svåra samtalen och blir den trygga punkten för elever som behöver mer än undervisning. Men han vill inte bygga en skola på enskilda människors överengagemang.

 I stället har skolan organiserats för att hela verksamheten ska bli den trygga punkt som många elever behöver.

– Tryggheten kan inte finnas hos en enskild person som förstör sig själv, säger han.

På Järva Gymnasium har den insikten blivit en organisationsfråga.

Skolan, som ligger i Tensta där omkring 70 procent av eleverna kommer från Järva, öppnade så sent som hösten 2024. Föregångaren, Tensta gymnasium, stängdes efter flera år av minskat söktryck och hård kritik från Skolinspektionen om brister i trygghet, studiero, frånvaro och ledning.

Järva gymnasium bryter trenden i Tensta

På Tensta Gymnasium var det endast 42,6 respektive 37,2 procent av eleverna som börjat på skolan 2011 eller 2012 som tog sin gymnasieexamen inom tre år från att ha startat sina studier.

När treorna tog studenten i början av sommaren kunde Iman Ehsani och övriga på Järva Gymnasium därför på slå sig på bröstet. Resultatet av deras arbete, har redan på kort tid blivit en examensgrad på 92 procent i skolans första avgångskull – över både Stockholms stads genomsnitt och rikssnittet.

Förklaringen är mångbottnad. I botten finns en elevsyn som Iman Ehsani sammanfattar med låga trösklar och höga förväntningar.

– Man måste acceptera de elever man får. Med låga trösklar men höga förväntningar behöver man skapa de elever man vill ha.

När gymnasiet börjar upphör också skolplikten. Samtidigt förväntas eleverna ta större ansvar för studier, närvaro och framtidsval. På Järva Gymnasium ser man inte det som något eleverna automatiskt ska klara efter sommaren mellan årskurs nio och gymnasiet.

– Du kommer inte att få en färdig produkt. Det finns ingen superknapp som man bara kan trycka på. Det är ett hantverk och du skapar den slutprodukt du vill ha. Det är resultatet av tre års arbete.

”Alla elever är otroligt duktiga på något”

Iman Ehsani tror på varje elev, men menar att alla inte blommar ut på egen hand. Skolans uppgift blir därför att identifiera förmågor, bygga ansvar och locka fram den vilja som redan finns.

– Bara man identifierar och lockar fram det, så är alla elever otroligt duktiga på något. De har en energi och vilja som inte alltid kommer av sig själv.

Skolan erbjuder läxhjälp, helgskola, lovskola och individuellt stöd. De låga trösklarna tar höjd för att elever kan behöva hjälp med studieteknik, självständighet och eget ansvar. Men stödet kommer också med ett tydligt krav.

– Allt du behöver får du här i utbyte mot att du är närvarande här.

För att principerna inte ska stanna på papperet har skolan byggt upp strukturer som ska bära arbetet i vardagen. Det handlar bland annat om mentorskap över programgränser, vuxennärvaro på raster, återkommande undervisningsutveckling och en lärverkstad där både undervisningens kvalitet och elevernas studieteknik står i centrum.

Rektorn beskriver det som ett sätt att bryta upp traditionella strukturer i gymnasieskolan. Ingen elev ska bara tillhöra ett program, en mentor eller en enskild lärare. Alla vuxna på skolan behöver, enligt honom, se eleverna som ett gemensamt ansvar.

– Allas elever är allas elever, säger han.

Jobbet på Järva gymnasium inte för alla – slår Ehsani fast

Den aktiva vuxennärvaron var ovant för både vissa elever och vissa lärare. Redan i rekryteringen blev det tydligt att arbetssättet inte passade alla.

– Det var jättemånga som tog tjänsten och hoppade av för de hade inte jobbat på det här sättet. Då var min reaktion: Det är inte för alla, men jag kommer att hitta de som passar in perfekt.

I dag beskriver Iman Ehsani personalens närvaro som en av skolans styrkor.

– Det här otroligt fantastiska teamet jag har här ute är tillgängliga och är faktiskt hellre ute i korridoren ibland än att sitta och gömma sig på sin arbetsplats. Jag vet inte hur många gånger jag möter lärare som tar med sig sin dator och sätter sig bland elever. Då och då sticker de upp huvudet och säger någonting och skrattar tillsammans med eleverna.

Relationerna byggs inte bara i mentorssamtal eller klassrum, utan i vardagens små möten: på raster, i korridorer, vid kafeterian och till och med när någon slänger skräp.

Även servicepersonalen har blivit en del av det relationsbyggande arbetet. Ehsani beskriver hur tillsägelserna förändras när eleverna känner personen som annars behöver plocka upp efter dem.

– Det var någon som slängde något och så sa de: ”Men snälla, varför slänger du det där? Nu måste jag plocka upp det.” Då skäms de bara och svarar: ”Nej, nej, jag kan plocka upp det.”

Visionen blev verklighet

Han beskriver vidare att servicepersonalen numera kan sätta sig vid kafeterian och ta rast tillsammans med eleverna.

– Så kommer eleverna och sätter sig bredvid dem. Sedan sitter de och pratar med varandra. Det är jättekul att se och det var det som var visionen.

För Ehsani visar det varför skolan behöver tänka längre än klassrummet.

– Det räcker inte om undervisningen är världsklass. Det gäller att se eleven på riktigt, och inte bara säga att ”jag ser dig”, utan även visa det.

Samma logik återkommer när elever riskerar att inte nå målen. Skolan erbjuder läxhjälp, helgskola och lovskola, men stödet är inte frivilligt i alla lägen.

– Du riskerar att inte nå målen. Då blir läxhjälpen obligatorisk för dig, säger Iman Ehsani.

Om elever ändå uteblir börjar skolan ringa. Till vårdnadshavare, syskon, tränare eller andra vuxna runt eleven.

– I början tror de inte att jag kommer att göra det, men sen gör jag det. När de sedan har nått målen blir de jätteglada.

För rektorn är det en del av samma grundidé: skolan ska möta eleverna där de är, men inte lämna dem där.

Den första avgångskullen ger skolan stöd för att arbetssättet fungerar. 92 procent av eleverna tog examen, över både Stockholms stads genomsnitt och rikssnittet.

Campus Tensta – en tryggare plats

Men Ehsani beskriver inte resultatet som ett slutmål.

– Jag vet vilka de där fjorton eleverna är som inte blev examinerade. Och jag är orolig för dem.

Därför ska skolan följa upp eleverna även efter sommaren. Frågan är inte bara vilka som tog examen, utan också vilka som har ett nästa steg planerat. Enligt skolan har 95 procent av eleverna redan valt väg vidare, genom exempelvis högre studier, folkhögskola, arbete, militärtjänst eller andra planer.

– Vi släpper inte. Vi är inte riktigt klara när de avslutar, säger Iman Ehsani.

Att skolan ligger just i Tensta är inte en detalj i sammanhanget. Enligt Ehsani har Järva Gymnasium på kort tid förändrat rörelsen kring campusområdet. När skolan öppnade rörde sig omkring 200 elever där varje dag. Nu är de nästan 500.

– Det blev en annan typ av rörelse. Det är nästan 500 ungdomar som varje dag rör sig fram och tillbaka. Campus är inte längre en otrygg plats. Det har blivit ett centrum för liv, lärande och möjligheter.

För honom är det en del av skolans större uppdrag att vara en stark samhällsinstitution på en plats där många unga behöver fler vägar framåt.