Därför gnisslar samarbetet mellan forskare och entreprenörer

Forskning Forskare och entreprenörer har mycket att vinna på att jobba ihop. Samtidigt finns en stor risk för att det uppstår tankekrockar och gnissel i samarbetet. Det som krävs är en ömsesidig förståelse för varandras ideal, framgår av en färsk studie.

Därför gnisslar samarbetet mellan forskare och entreprenörer
Samarbete mellan forskare och entreprenörer måste bygga på ömsesidig förståelse. Foto: Stock Adobe.

Det finns en allmän strävan i samhället efter att de innovationer som ser dagens ljus på universitet och högskolor också kommer marknaden till del. Problemet är att forskare inte alltid känner sig bekväma i rollen som marknadsförare och försäljare.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

– Vi vet från tidigare forskning att en person med kommersiell erfarenhet kan komma med viktiga bidrag i ett nystartat företag, där övriga medlemmar har sin bas i den akademiska världen, säger Anna Brattström, som är verksam som forskare vid Sten K Johnson Centrum för Entreprenörskap vid Lunds universitet.

Inte ovanligt med konflikter

Tillsammans med forskarkollegan Ziad El-Awad, från samma lärosäte, och Nicola Breugst vid Technical university of Munich, Tyskland, har hon genomfört en studie kring multidisciplinära team där både forskare och entreprenörer ingår.

Även om ett samarbete kan vara värdefullt är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i den här typen av team.

– Detta speglar egentligen ett mer generellt problem i diversifierade team. Ju mer olika vi är när vi samarbetar, desto svårare kan det vara att kommunicera med varandra – men desto större är också den potentiella nyttan av ett samarbete, säger Anna Brattström.

Idealen skiljer sig åt

En förklaring till samarbetsproblemen är att de akademiska idealen inte sällan skiljer sig från de rent kommersiella. I en akademisk kontext är det viktigt att inte gå ut med resultat för tidigt – innan de är verifierade.

– Det gäller att ständigt sträva efter perfektion och ”det rätta sättet” att göra det på, även om man är ödmjukt medveten om att man kanske aldrig når fram. Detta är ändå viktiga ideal som ligger till grund för vetenskaplig forskning, säger Ziad El-Awad.

Samtidigt är det ideal som nödvändigtvis inte är lika viktiga i en kommersiell kontext. Här letar man efter vad kunderna ”vill ha” snarare än ”det rätta sättet” att göra något på. Det innebär att man till exempel gärna experimenterar med tidiga prototyper på marknaden – att det är viktigare att ”göra något” än att det blir precis som man tänkt sig.

– För de flesta av oss är denna typ av ideal eller tankemönster något omedvetet och djupt liggande, som vi inte funderar på dagligdags. Men när akademiker och entreprenörer ska samarbeta så kan olikheterna leda till tankekrockar som gör det väldigt svårt att förstå varandra. Och i slutändan är det då lätt att konflikter uppstår, konstaterar Ziad El-Awad.

Delegera inte allt

För att forskare och entreprenörer ska kunna samarbeta på ett bättre sätt krävs framförallt en ömsesidig förståelse och respekt för varandras idel, menar man.

Forskarna rekommenderar också att akademiker som startar företag inte helt delegerar det kommersiella ansvaret till entreprenörer, utan själva tar ett helhetsansvar för sin produkt – allt från vetenskapliga tester till marknadsföring och försäljning. Även om själva arbetsuppgifterna kan delas upp finns en viktig poäng i att båda tar ansvar för helheten.

– På så sätt tvingas man som akademiker att ta ansvar även för den kommersiella biten och bygga upp en förståelse för de ideal och tankemodeller som finns på en kommersiell marknad, säger Anna Brattström.

Acceptera olikheterna

Det samma gäller entreprenörer som arbetar med akademiker, betonar hon.

– När man förstår olikheterna i varandras tankemodeller och accepterar att båda är viktiga och riktiga i sin kontext går det lättare att samarbeta. Denna insikt tror vi kan vara viktig även om man jobbar på en inkubator eller liknande som vänder sig mot akademiker, säger Anna Brattström.

Studien finns sammanfattad i artikeln ”Bridging cognitive scripts in multidisciplinary academic spinoff teams: A process perspective on how academics learn to work with non-academic managers” som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Research Policy.

Här finns artikeln.

 

Kvalitetsprofilen

Kunskapsmaterial

Utbildnings-tv

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.