Krisen som lyft svenska myndigheter

Kantar Sifos Anseendeindex omfattar 40 av Sveriges totalt 341 myndigheter. Totalt har 15 172 intervjuer genomförts med personer i åldern 18 – 75 år. Och i likhet med tidigare undersökningar visar årets upplaga att de flesta myndigheter har ett högt anseende hos allmänheten.

– I Sverige har vi överlag ett stort förtroende och stark tilltro till myndigheterna i jämförelse med många andra länder, säger Johan Orbe, client director på Kantar Sifo.

Stor spännvidd

Samtidigt är spännvidden stor mellan toppen och botten. 14 myndigheter har ett anseendeindex över 50 och tre myndigheter har till och med ett negativt värde – Försäkringskassan (-6), Migrationsverket (-16) och Arbetsförmedlingen (-19).

Förra året hade Kustbevakningen högst anseende med index 67, vilket är det hittills högsta värde någon myndighet fått, med SMHI på en andraplats. Men i år är det ombytta roller. SMHI toppar nu listan med index 62 tätt följd av Kustbevakningen med index 61. Kustbevakningen är för övrigt en av de myndigheter som fått vidkännas den största nedgången med minus 6 punkter.

Coronakrisen ger lyft

Intervjuerna genomfördes under perioden 23 maj – 17 juni, alltså mitt under coronakrisen. Men pandemin tycks inte ha rubbat förtroendet för myndigheterna – snarare tvärtom. Undersökningen visar att genomsnittsindex för 2020 ökat med 6 punkter jämfört med i fjol.

Folkhälsomyndigheten är en av de myndigheter som ökat mest och som nu ligger på en tredjeplats totalt sett med index 59 (+17). Men även myndigheter som Riksbanken (+18), Skolverket (+8), Socialstyrelsen (+5) och Arbetsförmedlingen (+5) har fått ett stärkt anseende under pandemin.

– Flera andra mätningar som vi genomför, som till exempel Coronabarometern, ger samma bild och visar att förtroendet för offentliga aktörer, allt ifrån regering till fackförbund, överlag ökat under krisen. Allmänheten uppfattar att de skött krishanteringen på ett godkänt sätt. En majoritet anser också att åtgärderna mot pandemin varit balanserade mellan folkhälsa och ekonomi, konstaterar Johan Orbe.

Fem områden

Det som är unikt för Kantar Sifos Anseendekindex är att undersökningen inte bara tar hänsyn till allmänhetens tilltro till och intryck av myndigheterna. Modellen bygger på frågeställningar inom fem olika områden för att kunna ge en så bred bild av myndigheternas egenskaper som möjligt:

1. Rykte.

2. Personligt intryck.

3. Tillit.

4. Uppfattad kvalitet (tjänster och myndighetsutövning).

5. Framgång relativt andra myndigheter.

Bäst på krishantering

En specifik fråga som tillkommit i årets undersökning är hur bra myndigheterna är att inom sina ansvarsområden rent allmänt kunna hantera kriser i samhället, alltså inte bara coronakrisen. Här toppas listan av Folkhälsomyndigheten (74 procent), Polisen (73 procent), Säkerhetspolisen (64 procent), Försvarsmakten (60 procent), Riksbanken (57 procent) och MSB (54 procent). Procentsiffran anger hur stor andel av de tillfrågade som anser att myndigheten har en bra, mycket bra eller utomordentligt bra krishantering.

Snabba förändringar

Samtidigt konstateras att rankninglistan över myndigheternas anseende snabbt kan förändras. Minnet är kort och allmänheten glömmer fort kriser och ”affärer” som kan rasera anseendet. Riksrevisionen som 2016 hade index 2 ligger nu på 45 och Transportstyrelsen som 2017 hade ett index på minus 8 har sedan dess ökat till 34.

Myndigheterna med högst anseende.

• SMHI 62
• Kustbevakningen 61
• Folkhälsomyndigheten 59
• Konsumentverket 55
• Läkemedelsverket 54
• Sjöfartsverket 54

Myndigheterna med lägst anseende.

• Arbetsförmedlingen -19
• Migrationsverket -16
• Försäkringskassan -6
• Sida 15
• Skolverket 18