Den metod som forskarna använt för att mäta det psykiska välmåendet är den så kallade General health questionnaire (GHQ), som utvecklats i Storbritannien på 1970-talet och blivit något av standard för bedömning av människors välbefinnande. Skalan sträcker sig upp till ett maxvärde på 36 – ju högre värde, desto sämre psykisk hälsa. 15 indikerar lidande och 20 allvarligt lidande.
Av studien framgår att genomsnittet för de svenska civilekonomerna, oavsett bransch, ligger på 14,07 med ett snittvärde för männen på 13,56 och för kvinnorna på 14,44.
Läs även: 7 tips för att motverka chefers psykiska ohälsa.
– Det psykiska välmåendet påverkas av många faktorer, inte bara av arbetsbelastningen på jobbet, utan även av livssituationen i övrigt, konstaterar Pernilla Broberg.
Revisorer lämnar yrket
Den bransch där problemen är som störst är revisionsbranschen med ett snittvärde på 14,61. Pernilla Broberg är inte förvånad över att så många revisorer mår dåligt.
– Problemen inom revisionsbranschen är väl kända genom tidigare studier. Men det allvarliga är att situationen inte förbättrats. Det får till följd att både juniora och seniora medarbetare lämnar yrket på grund av att man inte klarar den hårda pressen, säger hon.
Det finns flera förklaringar till att revisorerna är särskilt utsatta, menar Pernilla Broberg. Dels handlar det om hög arbetsbelastning, dels om att man uppfattar att många arbetsuppgifter saknar meningsfullhet och kundnytta.
– Och när jobbet känns tråkigt riskerar det att gå ut över kvaliteten på arbetet. Den som inte trivs gör inget bra jobb, säger hon.
Pernilla Broberg och hennes forskarkollegor tycker det är hög tid att företagen i revisionsbranschen gör något åt arbetsmiljöproblemen.
– Det som behövs är större fokus på individen – inte bara gruppen. Revisionsbyråerna måste bättre kunna förklara att varje enskild medarbetare har en viktig roll och inte bara är en kugge i ett stort maskineri, förklarar hon.