Inga produkter i varukorgen.
Ny rapport: Hårt tryck på migrationsdomstolarna
Offentlig verksamhet
Handläggningstiderna vid landets migrationsdomstolar har ökat kraftigt de senaste åren, visar Riksrevisionens granskning. Däremot förutspås inga konsekvenser av flyktingströmmen från Ukraina – inte än i alla fall.
Migrationsdomstolarna har hårt tryck på sig.
Foto: Stock Adobe.
De fyra migrationsdomstolarna – i Göteborg, Malmö, Stockholm och Luleå – har till uppgift att handlägga överklaganden av beslut i asylärenden från Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium
Läs vidare – starta din prenumeration
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Riksrevisionen har nu granskat migrationsdomstolarnas handläggningstider under åren 2013 – 2020. Enligt regleringsbrevet ska 90 procent av alla asylmål vara avgjorda inom fyra månader. Men granskningen visar att det i praktiken tagit betydligt längre tid än så – dock med stora regionala skillnader.
I Göteborg tog det 2020 28 månader, i Malmö 20 månader, i Luleå 12 månader och i Stockholm 6 månader.
Granskningen visar också att många mål blir liggande i väntan på muntlig förhandling, utan att alltså någon handläggning sker under tiden.
Negativa konsekvenser
– Det är allvarligt, särskilt med tanke på att det skiljer sig så kraftigt åt beroende på var i landet du befinner dig. Främst får det naturligtvis negativa konsekvenser för den som överklagat Migrationsverkets avslag och som får vänta länge på dom. Men även samhällskostnaderna blir givetvis högre vid långa handläggningstider, säger Daniel Melén, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Riksrevisionen konstaterar att de långa handläggningstider och regionala skillnaderna framförallt beror på yttre omständigheter som domstolarna har svårt att påverka. Det handlar om allt från ett högt inflöde av ärenden och resursbrist till praktiska saker som till exempel i Göteborg, där det råder brist på lämpliga lokaler.
Särskild förstärkningsstyrka
Flera åtgärder har under årens lopp också genomförts för att komma till rätta med situationen. Bland annat har möjligheter öppnats för att kunna flytta ärenden mellan domstolar och en särskild förstärkningsstyrka har inrättats för att bistå hårt belastade domstolar. Det har gett viss effekt, men trots det är handläggningstiderna fortfarande för långa.
– Det är tydligt att migrationsdomstolarnas sammanlagda resurser inte är tillräckliga för att nå regeringens mål. Det finns också behov av att se över resursfördelningen mellan domstolarna, säger Daniel Melén.
Riksrevisionen förordar därför att Domstolsverket vidtar åtgärder för att undvika den ojämna resursfördelningen, bland annat genom att utveckla prognosarbetet och överväga att använda förstärkningsstyrkans resurser i större utsträckning.
Flyktingströmmen från Ukraina
Hur kommer då de stora flyktingströmmarna från Ukraina att påverka migrationsdomstolarna? Det är ingenting som belyses i den aktuella granskningen. Men Riksrevisionen gör ändå bedömningen att det inte blir några omedelbara konsekvenser för migrationsdomstolarna.
– Visserligen gör kriget i Ukraina att mängden flyktingar som söker asyl i Sverige sannolikt ökar efter några år av ett lågt antal asylsökande. Men det kan också vara så att många ukrainare avvaktar med att söka asyl eftersom de har rätt att vistas i EU i upp till tre år utan asyl, säger Daniel Melén.
Men om några år kan situationen bli annorlunda och belastningen på migrationsdomstolarna därmed öka.
– Regeringen har då möjlighet att förstärka personalresurserna innan handläggningstiderna återigen riskerar att öka. Men det är heller inte säkert att det blir så. Om Migrationsverket fattar beslut om att godkänna asylskälen överklagas inte besluten och når aldrig migrationsdomstolarna, förklarar Daniel Melén.
