Supercheferna lockar nya chefstalanger

Rekrytering Chefsförsörjning har kommit att bli en allt viktigare nyckelfråga i många verksamheter. Men faktum är att de så kallade superchefer som redan finns i organisationen har en avgörande betydelse för att hitta och utveckla nya chefstalanger, framgår av en studie.

Supercheferna lockar nya chefstalanger
Supercheferna har ett vårdande och utvecklande ledarskap. Foto: Stock Adobe.

Studien, som utförts av Christine Blomqvist, universitetslektor i företagsekonomi vid Lunds universitet och forskarkollegan Rikard Larsson, visar att talangfulla superchefer har större betydelse än man tidigare trott för kompetensförsörjningen, inte minst för rekryteringen av nya talanger på chefssidan.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Supercheferna är en resurs som borde kunna utnyttjas på ett ännu bättre och mer systematiskt sätt för att lösa chefsförsörjningen, menar Christine Blomqvist.

Christine Blomqvist, Lunds universitet.

– Det är en aspekt av ledarskapet som inte studerats tidigare. Traditionellt är rekrytering en fråga som ligger på HR. Men vår studie visar att ledarskapet har en nyckelroll för att lösa chefsförsörjningen, säger hon.

Amerikansk studie

De båda forskarna fick inspirationen från en amerikansk studie som utförts av ”managementgurun” och professorn Sydney Finkelstein, som intervjuat drygt 200 chefer inom främst privat sektor i USA och sammanställt resultatet i boken ”Superbosses”.

Men till skillnad från den amerikanska är den svenska studien, som finansierats av KEFU, rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning, helt inriktad på offentlig sektor. Ett 30-tal toppchefer – HR-ansvariga, kommundirektörer och ekonomichefer – på olika kommuner har deltagit i enkäten.

– En anledning till att vi koncentrerat oss på offentliga verksamheter är att det är ett relativt outforskat område – dessutom med en förhållandevis stor andel kvinnliga chefer och på vissa håll akut brist på nya chefer, förklarar Christine Blomqvist.

Inre drivkraft

Men trots att den amerikanska och svenska studien skiljer sig åt finns också många gemensamma nämnare hos supercheferna. Ett utmärkande drag är att de aktivt letar, ofta via sina sociala nätverk, efter de rätta talangerna istället för att sitta och vänta på att de ska söka.

De kännetecknas också av ett vårdande och utvecklande ledarskap för att nyrekryterade ska trivas och kunna prestera på topp. Drivkraften ligger i att se medarbetarna växa och utvecklas kopplat till ett förändringsbehov i verksamheten. Skräddarsydda karriärvägar skapas för talangerna och stor möda läggs ned på gruppdynamik i personalgrupperna.

Personliga egenskaper

Men en skillnad från de amerikanska supercheferna är att de svenska lägger större tonvikt vid värderingar, utöver formell kompetens. Vinnarinstinkt, karriärvilja och andra personliga egenskaper värderas däremot högre av amerikanska företag som söker talanger.

– I vår studie har vi heller inte tittat på i vilken utsträckning supercheferna är duktiga på att utveckla verksamheten i stort och åstadkomma ett bra resultat i kronor och ören. Men gissningsvis finns det en koppling mellan goda ledaregenskaper och ett gott ekonomiskt resultat, konstaterar Christine Blomqvist.

Självledarskap och tillitsstyrning

Självledarskap och tillitbaserad styrning är begrepp som fått allt större uppmärksamhet på senare tid. Hur går då det ihop med superchefernas ledarstil?

– Själv är jag ingen större anhängare av dessa begrepp. Risken finns att passiva ledare fortsätter vara passiva och medarbetare känner osäkerhet om vad som förväntas. Dessutom riskerar begreppet ledarskap att bli urvattnat om det ska omfatta alla, säger Christine Blomqvist.

Studien om superchefer är en pilotstudie, där målet framförallt var att undersöka om det är värt att forska vidare i ämnet.

– Inget är bestämt, men det kan helt klart vara motiverat att gå vidare med en större studie. Chefsförsörjning är ett problem i många organisationer och supercheferna en potential som skulle kunna utnyttjas på ett ännu mer systematiskt sätt, understryker Christine Blomqvist.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.