Trots kvalitetsinsatser – stora utmaningar med nyanlända elever

Skola Många kommuner har gjort insatser för att säkra kvaliteten på utbildningen för nyanlända elever i grundskolan. Ändå kvarstår många utmaningar, som till exempel knappa ekonomiska resurser och brist på modersmålslärare, visar en ny rapport.

Trots kvalitetsinsatser – stora utmaningar med nyanlända elever
Brist på modersmålslärare är en utmaning för många kommuner. Foto: Stock Adobe.

Rapporten har tagits fram av IFAU, Institutet För Arbetsmarknads- och Utbildningspolitisk utvärdering, och bygger på en webbenkät som riktades till samtliga kommunala huvudmän för grundskolan, varav 48 procent svarade.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

Bakgrunden är det ökade flyktingmottagandet som bidragit till att många nyanlända elever kommit till den svenska skolan. Mellan 2012 och 2016 fördubblades antalet – från knappt 40 000 till omkring 80 000 elever, vilket nu motsvarar närmare 8 procent av samtliga elever.

Svårt klara skolgång

Statistik från Skolverket visar att nyanlända elever har betydligt svårare att klara skolan än övriga elever. Av de nyanlända som gick ut nionde klass vårterminen 2019 var endast 29 procent behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan jämfört med 88 procent för övriga elever.

2016 infördes bestämmelser i skolans styrdokument om arbetet med nyanlända elever i grundskolan i syfte att öka deras möjligheter att nå utbildningsmålen. Samma år tog Skolverket fram nya allmänna råd som rekommenderar hur olika aktörer i skolväsendet kan eller bör arbeta för att leva upp till kraven i bestämmelserna.

Syftet med IFAUs rapport är att bidra med kunskap om arbetet när huvudmän och skolor har haft tid att anpassa sig till det ökade antalet nyanlända och till de nya bestämmelserna.

– Fokus i studien ligger på huvudmännens arbete, men till viss del berörs även arbetet på skolnivå, förklarar rapportförfattaren Tove Mörtlund, utredare på IFAU.

Skilda arbetssätt

En majoritet av kommunerna har anställt samordnare och upprättat planer för mottagandet av nyanlända elever samt ordnat med kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för personal på skolor med många nyanlända. Drygt hälften har också inrättat nätverk för att personal ska kunna träffas och utbyta erfarenheter.

Arbetssätten skiljer sig delvis åt mellan huvudmän med olika förutsättningar. I stora kommuner är det till exempel vanligare att nyanlända elevers kunskaper kartläggs på en central mottagningsenhet. Dessutom är kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för personalen vanligare hos huvudmän med en stor andel nyanlända elever.

– Behoven hos både elever och personal kan variera mellan olika huvudmän. Det behöver dock inte vara ett problem förutsatt att alla elever får den ledning och det stöd som de behöver, säger Tove Mörtlund.

Brist på modersmålslärare

Rapporten visar också på de utmaningar som huvudmännen fortfarande ställs inför. En majoritet av kommunerna har identifierat utmaningar kopplade till brist på lärare och studiehandledare på modersmålet och andelen är särskilt stor i små kommuner.

Skolverkets statistik visar att bristen på utbildade modersmålslärare inte har minskat med åren – andelen modersmålslärare med pedagogisk högskoleexamen var 30 procent läsåret 2018/19 jämfört med 49 procent tio år tidigare.

– Att personalbristen är en större utmaning för små kommuner kan vara ett tecken på att utbildningen inte är likvärdig i hela landet, konstaterar Tove Mörtlund.

Knappa ekonomiska resurser, lokalbrist och bristande samverkan med vårdnadshavare och Migrationsverket är andra utmaningar som huvudmännen lyfter fram.

Systematiskt kvalitetsarbete

Ett antal studier som refereras i rapporten pekar också på att utbildningen för nyanlända inte alltid ingår i huvudmännens och skolornas systematiska kvalitetsarbete. I en granskning från 2014 menar Skolinspektionen att de nyanlända elevernas utbildning ofta bedrivs som en parallell verksamhet, som varken omfattas av det ordinarie kvalitetsarbetet eller ledarskapet på skolan.

Sammantaget visar rapporten att många huvudmän gjort insatser för att säkra kvaliteten på mottagandet och utbildningen av nyanlända elever. Men också att det kvarstår många utmaningar, konstaterar Tove Mörtlund.

– Det finns behov av mer kunskap inom området. Det som kan vara viktigt att sätta fokus på i framtida studier är hur olika arbetssätt och organisatoriska lösningar påverkar de nyanlända elevernas skolresultat. Med den kunskapen ökar möjligheterna att vidta åtgärder som bidrar till att fler når utbildningsmålen, säger hon.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.