Svensk skola får rekordlågt betyg

Svenskt Kvalitetsindex har i sina mätningar av olika branscher sett hur kundbeteenden förändrats det senaste decenniet. Dagens konsumenter förväntar sig mer tillgänglighet, snabbhet och proaktivitet från både privata företag och offentliga verksamheter.

Den samhällstrenden har nu även nått skolan, framgår av SKIs senaste mätning av nöjdheten inom skolan. Ökade krav och förväntningar från föräldrar till elever i förskola och grundskola samt ökad stress kring studierna för gymnasieeleverna har lett till att nöjdheten successivt gått ned och nu är den lägsta på tio år.

Stort tapp för grundskolan

Grundskolan svarar för den största nedgången sedan den senaste undersökningen 2016 med ett tapp på 11,6 enheter till ett resultat på 59,1.

En av de största utmaningarna för grundskolan är förmågan att ge stöd vid problem, som till exempel mobbning. Här finns ett stort gap mellan kommunala grundskolor och friskolor, där föräldrar i kommunala grundskolor är missnöjda med hur stödet fungerar.

Information om vad som sker på skolan samt information om barnets utveckling upplevs också generellt sämre än vid tidigare mätningar.

När det gäller den upplevda kompetensen och pedagogiken har kommunala aktörer och friskolor tidigare hållit en likvärdig nivå. Men även här ökar glappet – brist på ordning upplevs ge sämre kvalitet i kommunala skolor.

Förskoleföräldrar nöjda

Föräldrar med barn i förskolan är generellt fortsatt nöjda, men även här har resultatet gått ned sedan 2016. Kommunikationen mellan förskola och föräldrar kring barnets utveckling lyfts fram som en av de viktigaste frågorna att förbättra, även om friskolorna uppfattas vara bättre i sin kommunikation än kommunala förskolor.

– Aktiva val gör skillnad. De som valt kommunal skola har gjort det på grund av närhet, medan de som valt friskola snarare har utgått från ett bra rykte och pedagogiskt upplägg. Den generella trenden är att aktiva val också resulterar i högre betyg och så är det även när elever och föräldrar tillfrågas, säger Johan Parmler, vd på SKI, i en kommentar.

Ökad stress i gymnasiet

För eleverna på gymnasiet är nedgången i nöjdhetsresultaten minst och skillnaden mellan kommunala skolor och friskolor marginell. Däremot har stressen kring studierna ökat de senaste tre åren – från 29 procent till 51 procent som känner sig stressade.

Det som eleverna efterlyser är större lyhördhet och förståelse från lärarna. Även att skolan månar om eleverna, till exempel genom att ge stöd vid olika former av problem.

Upplevelsen av lärarnas förmåga att lära ut samt sätta rättvisa betyg har dock minskat bland gymnasieeleverna.

Miljön i klassrummen

Det som flertalet av de tillfrågade lyfter fram som ett förbättringsområde inom förskolan, grundskolan och gymnasieskolan är miljön både i och utanför klassrummen. Här får skolan låga betyg när det gäller resurser och hantering av stöd vid problem. Kommunikation och information är också en viktig fråga.

– Att just kommunikation och information kommer upp som ett förbättringsområde speglar den tid som både elever och föräldrar lever i, säger Johan Parmler.

Nöjdheten i förskolan…

• 2010 76,1
• 2013 78,9
• 2016 75,4
• 2019 69,4

…grundskolan…

• 2010 71,3
• 2013 71,3
• 2016 70,7
• 2019 59,1

…och gymnasieskolan.

• 2010 69,3
• 2013 69,9
• 2016 68,7
• 2019 64,9

SKIs mätning baseras på intervjuer som gjorts via en webbpanel med totalt 616 svarande under perioden 3 – 18 december 2019. Nöjdhet mäts på en skala mellan 0 och 100. Generellt sett visar ett betyg under 60 på missnöje, medan betyg över 75 pekar på stor nöjdhet.