Distansbedömningar har blivit vardag för Swedac

Ackreditering För Swedac innebar pandemin genombrottet för bedömningar på distans. En grupp har nu analyserat erfarenheterna och skapat en modell för hur distansbedömningar även i fortsättningen ska bli ett av myndighetens verktyg.

Distansbedömningar har blivit vardag för Swedac
Distansbedömningar har blivit ett naturligt inslag i Swedacs verksamhet. Foto: Stock Adobe.

Under förra året genomförde ackrediteringsorganet Swedac totalt 1 300 bedömningar av både nya och befintliga verksamheter, varav mer än 60 procent skedde på distans. Det som tidigare betraktades som någonting otänkbart blev under pandemin en nödvändighet för att kunna upprätthålla myndighetens verksamhet.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.

Men även om de flesta restriktioner nu har tagits bort görs fortfarande uppskattningsvis 15 – 20 procent av bedömningarna med hjälp av digitala verktyg på distans.

Modell med riskbedömning

Sólveig Ingólfsdóttir, bedömningsledare på Swedac, har lett en grupp som nu analyserat myndighetens erfarenheter och skapat en modell för hur distansbedömningar även i fortsättningen kan bli ett naturligt inslag i den dagliga verksamheten.

– Den viktigaste slutsatsen är att distansbedömning är ett verktyg som fungerar och som säkert kan utvecklas vidare. I början hade vi många möten för att säkra tekniken. Men nu är digitala möten en del av vardagen för de flesta, säger hon.

Den modell som nu lagts fast innebär att man inför varje uppdrag genomför en riskbedömning för att avgöra om hela eller delar av uppdraget passar för distansbedömning. Sólveig Ingólfsdóttir förklarar hur riskbedömningen går till utifrån omständigheter på tre nivåer.

– Den första är bedömningens syfte, den andra tekniska förutsättningar och den tredje tid och effektivitet. Allt detta vägs in i riskbedömningen, säger hon.

Internationella regelverk

Swedac har dessutom regelverk som styr verksamheten att förhålla sig till. Det handlar till exempel om regler som ställts upp av internationella organisationer som International Accreditation Forum (IAF) där det bland annat finns skrivningar om att fysiska bedömningar ska genomföras på plats, minst en gång under en tvåårsperiod.

– Det har fått till följd att vi efter pandemin varit ute på plats en hel del för att tillmötesgå tvåårsregeln. Men när vi nu börjar komma ikapp tror jag att vi återigen kommer att öka andelen distansbedömningar, säger hon.

Kunderna positiva

Sólveig Ingólfsdóttir är övertygad om att distansbedömning är en företeelse som kommit för att stanna. Av de kundenkäter som regelmässigt genomförs efter bedömningarna framgår också att majoriteten av kunderna är positiva.

– De flesta ser fördelarna. En distansbedömning kan genomföras mer effektivt och utan så mycket resor. Det innebär i sin tur att vi till exempel kan engagera experter med nischade kunskaper som inte arbetar i Sverige, förklarar hon.

Samtidigt finns verksamheter som fortfarande inte är redo att ta steget, bland annat på grund av bristande tekniska förutsättningar.

– I de fallen gör vi bedömningar på plats även i fortsättningen, säger hon.

Påverkar distansbedömningarna även avgifterna för ackreditering?

– Distansbedömningar är en faktor som kan påverka. Vi håller för närvarande på att se över vår avgiftsmodell och det nya systemet planeras kunna sjösättas från årsskiftet, förklarar hon.

Samma utveckling utomlands

Samma utveckling med ett ökat inslag av distansbedömningar är även på gång i andra länder, konstaterar hon.

– Det är visserligen stor skillnad mellan olika länder. Men helt klart är det fler distansbedömningar nu än före pandemin. Vår uppfattning är ändå att vi på Swedac ligger i framkant inom detta område, sammanfattar Sólveig Ingólfsdóttir.

Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.