Effektivare produktutveckling med plattformstänkande

Förbättringsarbete Med ett plattformstänkande får företag med kundorderstyrd produktion större möjligheter att möta kundkraven. Produktutvecklarna slipper att ”uppfinna hjulet” på nytt varje gång genom att återanvända resurser och tillgångar på ett systematiskt sätt, enligt den avhandling som lagts fram av Samuel André på Tekniska Högskolan i Jönköping.

Effektivare produktutveckling med plattformstänkande
En bra plattformsdesign ger stora vinster. Foto: Stock Adobe.

Inom bilindustrin används plattformstänkandet sedan lång tid tillbaka för att möta kraven på effektiv produktutveckling, korta ledtider och hög kundanpassning. Men inom andra delar av industrin, som till exempel i underleverantörsledet, är det inte lika vanligt, trots ökade krav på kundorderstyrning.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Kvalitetsmagasinet premium

Läs vidare – starta din prenumeration

Redan prenumerant?

De så kallade ETO-företagen (Engineer To Order) får istället möta kraven på kundanpassning genom att skräddarsy produkter för varje ny kundorder eller försöka förutspå vilka krav som kunderna kommer att ställa i framtiden.

Samuel André.

– Det är en vansklig metod som kostar både tid och pengar samt begränsar flexibiliteten. I takt med att produktlivscyklerna blir allt kortare gäller det att hitta effektivare sätt för sin produktutveckling, fastslår Samuel André, Global PLM-solution architect på Husqvarna Group, som lagt fram en avhandling på Tekniska Högskolan i Jönköping.

Återanvändning av tillgångar

I avhandlingen, som har titeln ”The Design Platform Approach – Enabling Platform Based Development in the Engineer to Order Industry”, beskriver han de utmaningar som kundorderstyrda företag står inför och hur plattformstänkandet kan användas som metod för att stödja kundanpassning.

Läs även: Kundbehov kring innovation mäts i nytt index.

Den modell som Samuel André lyfter fram i avhandlingen bygger på att tillverkaren inte gör allt från ”scratch” varje gång en ny kundorder kommer. Målet är istället att återanvända befintliga resurser och tillgångar – fast på ett mer systematiskt sätt.

– En underleverantör till bilindustrin strävar efter att i så stor utsträckning som möjligt utnyttja de olika delkomponenter och undersystem som redan tagits fram i tidigare processer för att vinna effektivitet, utan att alla produkter för den skull ser likadana ut. På samma sätt kan ”mjuka” tillgångar i form av beräkningsmodeller och verifieringsmetoder återanvändas i produktutvecklingen, förklarar han.

Men för att denna återanvändning ska kunna ske på ett systematiskt sätt gäller att teamen försöker identifiera och formalisera vilka dessa byggstenar är som använts i produktutvecklingen och utnyttja dem i sitt plattformsbygge.

Stora vinster

– Det här är ett ganska nytt tänkande inom tillverkningsindustrin. Produktutveckling drivs vanligtvis av ingenjörer som är drivna av kreativitet och avgränsade till specifika projekt och budgetar, vilket kan leda till att man uppfinner hjulet flera gånger. En bra plattformsdesign måste därför förankras längre upp i organisationen och ta hänsyn till många intressenter, konstaterar Samuel André.

Läs även: Småländsk samverkan mellan företag och forskning.

Med plattformstänkandet åstadkommer man ökad effektivitet, kortare ledtider, ökad flexibilitet, bättre lönsamhet och ökad konkurrenskraft.

– Men man vinner även kvalitet. Genom att applicera ”best practice” från tidigare produktutveckling kan man vara säker på att produkten uppfyller kundkraven, säger Samuel André.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Jag godkänner att Kvalitetsmagasinet sparar mina uppgifter
Läs mer om vår integritetspolicy här
Kvalitetsmagasinet

Kvalitetsmagasinet Premium

Full tillgång till strategiska artiklar och smarta verktyg för bland annat verksamhetsutveckling, kvalitetssystem och ledarskap.