Offentliga webbplatser brister i tillgänglighet
Digitalisering
Alla offentliga webbplatser och mobilappar ska numera vara tillgängliga för alla. Men verkligheten är en annan. Långt ifrån alla aktörer uppfyller lagkraven, visar den granskning som Digg nu håller på att genomföra.
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service – eller DOS-lagen som den populärt brukar kallas – bygger på ett EU-direktiv och trädde i kraft den 1 januari 2019. Lagen har införts stegvis och kräver numera att alla offentliga webbplatser samt mobila applikationer ska vara tillgängliga för alla.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Tillgång till vår digitala Premium-tjänst om bättre verksamhetsutveckling.
- Sex papperstidningar om året med tydligt fokus på kvalitetsarbete i Sverige.
- Kontinuerligt nya aktuella erbjudanden av mervärden.
Digg – myndigheten för digital förvaltning är tillsynsmyndighet och håller nu på att genomföra en granskning av ett urval offentliga aktörer.
Den här omgången omfattar 25 aktörer, varav 19 hittills har satts under luppen. Dessutom sker en förenklad övervakning av nästan 300 webbplatser.
Saknar samlad bild
Det är ändå en bråkdel av allt som finns på den offentliga sidan, konstaterar Tommy Olsson, specialist inom digital inkludering på Digg.
– Problemet är att det inte finns någon officiell förteckning över vilka som omfattas av lagkraven. Förutom myndigheter, kommuner och regioner finns massvis av regionala bolag och även privata aktörer som bedriver offentlig verksamhet. Ta bara en sådan sak som alla privattandläkare som ofta drivs som enmansbolag. Det gör att vi saknar en samlad bild av vad vi ska övervaka, säger han.
Den granskning som nu för närvarande är aktuell visar ändå på stora brister. Endast tre av de granskade aktörerna saknar allvarligare anmärkningar.
Samtidigt är det nästan omöjligt att uppfylla alla krav som ställs, menar Tommy Olsson.
– Det är nästan 90 detaljkrav som varje webbsida ska leva upp till. En stor aktör har 500 000 webbsidor på sin webbplats och 5 000 personer som publicerar information där. Det handlar om att åtminstone göra så gott man kan.
Många webbplatser har några år på nacken och Tommy Olsson konstaterar att tillgänglighet kan vara svårt att åtgärda i efterhand. Det gäller att göra rätt från början för att det ska bli bra.
– Många håller därför nu på att bygga om sina webbplatser och mobilapplikationer från grunden istället för att lappa och laga det man redan har, säger han.
Vanligaste bristerna
Några brister sticker särskilt ut i Diggs granskning.
- Fel på HTML-kod.
Det gör att en skärmläsare, ett verktyg som läser upp vad som står, inte kan tolka sidan och tappar bort sig.
- Otydligt vad som är vad.
Vad är huvudrubrik och underrubrik? Är det text, en punktlista eller en tabell? Det är viktigt att märka upp texten så att en skärmläsare kan skilja på innehållet och göra det begripligt.
- Vad är i fokus?
För att använda tangentbordet för navigering på en sida krävs att det är tydligt vad som är i fokus. Annars vet man inte vad som händer när man trycker enter.
- Vilket språk är det?
Låneord är vanliga och om man inte anger vilket språk det handlar om kommer en skärmläsare att uttala ordet fel.
- Dålig kontrast.
Om det är dålig kontrast mellan till exempel textfärg och bakgrund så syns det inte så bra för den som har synnedsättning eller nedsatt färgseende.
- Alt-texter saknas.
Om bilden inte bara är dekorativ utan även innehåller information så behöver bilden en alt-text som gör att man kan få den uppläst.
Här är några föredömliga webbplatser enligt Digg.
