Skaffa beredskap för krasch i betalsystemen

– Det finns ingen statistik som visar att störningarna blivit fler. Men ju mer digitaliserat samhället blir, desto känsligare blir vi för störningar, säger Joeri van Laere, lektor i informationssystemsutveckling, som leder projektet.

Fiktivt samhälle

För att kartlägga konsekvenserna har forskarna skapat ett spel med ett fiktivt samhälle som utsätts för störningar. Händelseförloppet har hittills spelats upp för 18 olika grupper totalt över 50 gånger med deltagare från olika delar av samhället som livsmedelsbutiker, bensinmackar, banker, kommuner och länsstyrelse.

Slutsatsen är att konsekvenserna blir omfattande vid långvariga störningar i betalsystemen.

– Men samtidigt behöver det inte bli kaos om handeln, myndigheterna, bankerna och kunderna agerar på ett klokt sätt och skaffar sig beredskap i god tid, fastslår Joeri van Laere.

Fokus på bankerna

Problemen kan drabba konsumenterna på många olika sätt – det går inte att handla mat, tanka bilen, införskaffa viktiga mediciner, köpa biljetter för tåg och buss, betala restaurangnotan och så vidare.

Men en nyckelfråga som Joeri van Laere och hans forskarkollegor ställer sig är om det verkligen är bankernas ansvar att lösa situationen. Ett problem är att förtroendet för bankernas betalsystem är så högt att det saknas reservplaner.

– I media ligger stort fokus på att bankerna ska ha mer robusta system så att störningar inte uppstår alls eller löses omgående, men också vikten av att vi som medborgare har flera betalalternativ som kort från flera olika banker eller kontanter. Men det är ett skevt synsätt. Butiksägare och andra näringsidkare kan inte bara avvakta och förvänta sig att bankerna ska lösa problemen, säger han.

Krävs beredskap

Det som krävs är att den enskilde näringsidkaren skaffar sig beredskap och utarbetar en plan för hur man ska agera när – inte om – betalsystemen kraschar.

När kunderna inte kan betala via sitt huvudalternativ, som till exempel kort, kan det finnas andra sätt att lösa situationen, menar Joeri van Laere. Det kanske kan gå att erbjuda någon form av kreditköp mot faktura eller ta emot kontanter om sådana inte används i dag. Eller skänka bort färskvaror som annars riskerar att bli förstörda.

Men störningarna kan också få andra oväntade sidoeffekter som längre köer i kassan, kaos i logistiken, försäljningstapp, hamstring eller, om situationen blir desperat, att kunder tar med sig varor utan att betala.

– Oavsett scenario gäller det att som butiksägare ha färdigtänkta lösningar som snabbt kan sättas i verket när situationen så kräver, förklarar han.

Behålla lugnet

Men även som konsument bör man tänka till och försöka behålla lugnet – inte minst när systemen kommer i drift igen. Joeri van Laere tar Swedbanks problem som ett exempel.

– Efter ett tag såg det ut som att de tekniska problemen var lösta, men kunderna hade fortfarande problem med inloggningen. Det berodde på att många försöka komma åt systemen samtidigt, vilket ledde till överbelastning. Det är effekter som är typiska i en sådan situation.

Joeri van Laere ger både näringsidkare och medborgare rådet att tänka igenom vilka konsekvenserna blir av störningar i betalsystemen och skaffa sig beredskap för olika scenarier. Förutsatt att alla parter är mentalt förberedda och har tänkt igenom olika alternativ så klarar samhället ett avbrott under flera dygn, visar forskningen.

– Vi behöver inte vara rädda – men förberedda, sammanfattar han.

Forskningsprojektet vid Högskolan i Skövde sker i samarbete med Linköpings universitet, Mittuniversitetet och Combitech samt finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.